Ni kanske undrar vad man gör hela dagarna som egen företagare? Idag byggde jag och Sophie en fin legobil av mitt gamla Technic-Lego som jag äntligen fått ta upp från källarn. Sjukt kul att lajja med legot efter en sisådär 20 års uppehåll. Bilen blev riktigt tuff med fyrhjulsstyrning och terrängfjädring, och Sophie tycker att det är kul när den hoppar och studsar. Får se om jag bygger på något pneumatiskt dödsvapen på den i morrn kanske...fredag, oktober 23, 2009
Pley
Ni kanske undrar vad man gör hela dagarna som egen företagare? Idag byggde jag och Sophie en fin legobil av mitt gamla Technic-Lego som jag äntligen fått ta upp från källarn. Sjukt kul att lajja med legot efter en sisådär 20 års uppehåll. Bilen blev riktigt tuff med fyrhjulsstyrning och terrängfjädring, och Sophie tycker att det är kul när den hoppar och studsar. Får se om jag bygger på något pneumatiskt dödsvapen på den i morrn kanske...tisdag, oktober 06, 2009
Videomarathon 2009


söndag, september 20, 2009
Full fart
Är på väg hem från Trollerihättan där jag varit speaker på en Snel Hest-tävling i helgen. SRHA September Rundown Derby 2009 hette den. Steve-O var show manager och lyckades styra upp en riktigt bra tävling som verkade uppskattad av alla! Hårt men roligt arbete var det i alla fall på Sveriges kallaste plats.
Vi hann med något varv in till centrala Trollspättan också, men det var inte mycket med den stan. De försöker, de har t. ex. egen Walk of fame på Storgatan med stjärnor ingjutna i trottoaren med skådisnamn på. Kidman och Persbrants stjernor såg jag!
Nu är jag och fadren på väg hem efter att ha dumpat domarna på Landvetters flygplats. Trött som ett as. Bilden är exakt så som jag uppfattar världen just nu. Tur att jag sitter i högerstol.
tisdag, september 15, 2009
Hej igen
söndag, augusti 30, 2009
What's what!
lördag, augusti 29, 2009
Jobbbbba
Kom precis hem från ett härligt 13-timmarspass. Alltid kul att köra buss. Enda smolket i bägaren är att jag tappade mina Randolphs och en annan grej när vi var på operan igår. De skulle ringa om de hittade dem sade de, men de har inte ringt. Får gå dit i morrn och visa dem what's what!Är lite gossig i kolan, så jag ska nog duna in snart. Men jag är lite lockad att se stormningen av Helm's deep (Nä, jag vet inte vad det heter på svenska, Skäggbjäle eller Mufflonburg eller något kanske) i Sagan om Ringen - part deux som går på TV nu.
Bubbeligurr!
fredag, augusti 14, 2009
torsdag, augusti 13, 2009
Filmtajm

Förra helgen var jag i Kungsbacka med omnejd och spelade in film. Samma gäng som gjorde Death in a lawless town spelade nu in en bikerfilm med hårda knuttar och snabba bågar. Jag spelade just en hård knutte på en snabb båge. Fick köra en gammal Harald-Davidsson, spöa en ljudtekniker, strypa en spätta och ta en kula. Tror det kan bli en grim film. Crewen var precis lika härlig som senast, och gamla och nya skådiskollegor var så trevliga och roliga att helgen flög fram.
måndag, augusti 03, 2009
söndag, augusti 02, 2009
Fuskbygge
Vi har ett väldigt sofistikerat skoskåp i hallen, men eftersom det är konstruerat av danskar har det ingen urfasning baktill för att kompensera för golvsockeln. Det har därför stått en sockelsbredd ut från väggen och vinglat, och tusen och en pryl har fallit ner bakom det genom åren.fredag, juli 31, 2009
Tur i oturen
tisdag, juli 28, 2009
Checkpoint
söndag, juli 26, 2009
Jobbeh?
så jag fick köpa nått brat-magasin istället. Bob Downey Jr är ju
alltid bra... Nu skall jag köra från Sturup till Lund, sedan rast
igen. Hard knock life!
lördag, juli 25, 2009
Mac Daddy
Hej igen kära bloggläsare. Jag hoppas ni har haft det goda förståndet att följa mina umbäranden på greenapples.se ett tag nu, men Amerkaresan är över och nu väntar lite lugn och skön bloggvardag ett tag.tisdag, juni 16, 2009
Semester
fredag, juni 05, 2009
Veckan i korthet
Kort sammanfattning: Förra helgen stog flakcykeln färdig efter sin totala overhaul, och Soffan fick inta högsätet på några sköna utflykter. Hon diggar gamm-hojen skarpt, och förutsatt att ingen långfingrad malmöit stjäl cykeln så får hon ärva den om sisådär 10-12 år.
Denna vecka har varit ganska busyfull. Jag fick en dykkurs i fölsedagspresent av den bedårande hustrun, närmare bestämt en kurs i hur man dyker med torrdräkt (eller porrdräkt som man säger till vardags). Om vattnet är varmt och skönt dyker man med en våtdräkt, och i en sådan blir man våt, men det gör inget, eftersom vattnet är så varmt. Här i Sverige är vattnet dock kallt, så här ska man ha en torrdräkt på sig, vars funktion är att hålla en torr. Man kan ha hur många lager som helst av gosiga underställ och tröjor på sig under en torrdräkt för att motverka kylan. Försöker man ha samma plagg på sig under en våtdräkt blir de våta och tunga och då får man gå hem. På botten. Så där har ni skillnaden på en våt- och en torrdräkt.
Eftersom det krävs lite andra skillz för att bubbla runt i porrdräkt fordras en speciell certifikatsutbildning. Det var alltså en sådan jag hade fått i present, och den var inplanerad till tisdag och torsdag denna vecka.
Tisdag hookade jag med väninnan Johanna, tillika Dive Master Flash. Hon drog lite bra-att-veta om torrdräkter och integrerade viktbälten (som jag inte heller dykt med innan), sedan fyllde vi en bang bus med tuber och utstyrsel och åkte till Dalby. Där ligger en utomhuspool som p.g.a. ett tekniskt mis-hap hade värmts upp till 29 grader dagen till ära. Jag suitade upp, hoppade i, så började vi med lite övningar på botten. Jag skall inte tråka ut er med detaljer, men det rörde sig om allehanda manövrar som borgar för säker och problemfri dykning. När Johanna tog sig an en annan elev bubblade jag runt för egen maskin och kände på dräkten, det var trots allt lite annan känsla och teknik än att dyka vått.
2 timmar senare var vi klara för dagen och bolmade hemåt igen.
Onsdagen fick jag vila grodmansmusklerna, för då var det filmtajm med den lokala hjärntrusten. Vi gick och såg Terminator Salvation som var bra och välgjord, men inte riktigt lika episk som ettan och tvåan. Efter ruppen drog vi till det Lilla Torget och åt indisk mat och slängde käft.
Torsdagen var det dags för uppdyk, och nu var det no more mister uppvärmd pool. Trettongradigt öresund var det som gällde, och det blåste kuling fuling. Huttrande stog vi och blickade ut över ett hav som hade fått Hemingway själv att gå efter el-filten. Men men, alla andra dykare jiddrar ju om hur jävla macho det är att dyka i nordliga vatten, så det var bara att kliva i. Inte så farligt kallt initialt, men när jag skulle göra fin pivots på tre meters djup i en undervattenssluttning var rullningarna så starka att jag for omkring som en päronboll. Tillslut fick jag styr på doningarna, och vi simmade iväg på 7-8 meters djup där det var lugnt.
Sikten låg på 4-5 meter, och på just den här dyksiten fanns en massa GB-glassgubbar överallt, och en vägskylt som stog på botten. Såg en hel del krabbor som krabbade omkring och ett gäng firrar. Vi tog oss bort till ett vrak och spanade in det innan vi gled med strömmen tillbaka längs sluttningen. Tillbaka på startpunkten gjorde vi 3 minuter safety stop innan vi gick top side. På ytan fick jag i uppgift att ta av väst och tub (allt skrot man har på ryggen, förer som inte dyker) och sedan sätta på det igen. Vågorna gick höga och jag guppande som en kork, men det gick bra ändå.
Upp på land för lite ytintervall och en muffins. Blåste även upp torrdräkten till en stor michelingubbe med mig mitt i, det var barnsligt roligt.
Dyk två gjorde vi en kontrollerad nedstigning i fritt vatten, och det gick nog bra. Sedan gled vi bort till ett gäng stora betongfundament och cirklade runt dem på 10 meter. Det kändes betydligt svalare nu, men det blev inget större problem. Fick öva lite på vinkelvolten man gör för att ta sig ur situationen när benen på dräkten råkar fyllas med luft så att man tillslut hänger upp och ned. Volterna satt där de skulle, och resten av tiden funkade vi mest runt och spanade på balla grejjor.
Sedan upp, glida ur gummit, in i varma bilen och brumma tilbaka till dykcentrat. Där fyllde vi i logg, och avklarade lite pappersexercis. Nästa vecka skall vi ha en liten teoretisk checkup, och sedan är certet klart. Superkul att dyka lite igen, öresund var roligare än väntat, och praktiskt att ha porrdräktscert.
Idag var kroppen trött av veckans umbäranden under ytan, så det blev en softish kväll hemma. Brassade på en flintastek som legat och pockat i kylen hela veckan, jazzade ihop en spontan salsa på färska tomater och sedan goffade vi i oss av allt ackompanjerat av lite halloumi, avocado och aioli. Har precis gluttat på filmen Benchwarmers som var rrrolig, och nu är det V. Good shit! Good night!
lördag, maj 30, 2009
Cykeltur
Västra Hamnen, sen ska vi handla!
tisdag, maj 26, 2009
lördag, maj 23, 2009
Sådärja
och ett flak ska ju på också, men nästan...
För er som inte kan Kungsängens historia; detta är alltså
flakcykeln som fostrade undertecknad och gav mig mina gudomliga
lårmuskler. Efter lite massiv upputsning kan nästa generation ta
över, till att börja med som passagerare!
fredag, maj 22, 2009
onsdag, maj 20, 2009
"What's our vector, Victor?"

Ted Striker & co ägnar sig åt instrumentflygning
I helgen skall vi ut till päronens gård där Sophie skall få busa med Compis och jag skall skruva lite på flakcykeln. Skulle vara najs att ha den klar före semestern så man kan sommarcykla lite i alla fall.
Kort bloggning idag, för jag är helt sönderfnissad av filmen. Oveur and out!
torsdag, maj 07, 2009
On set
Idag gjorde jag ett knäck åt Selin och Filmcafé. Intervjuade regissören till Mañana som öppnar på biograferna i morrn. En riktigt trevlig kille som levererade bra intervjumaterial. Han var upptagen framför kameran på en inspelning av Anders & Måns nya TV-program, men jag kunde hugga honom under en rast, utnyttja lite scenbelysning och skjuta av en hyffsad intervju. Sedan hängde jag kvar och sköt lite inklipp och tjötade med besättningen.
Anders & Måns var hyvens killar de också, men det hade väl ingen egentligen betvivlat.
Just det ja, fick till och med göra en liten statist-ståa i en av bilderna. Tror inte att jag kommer att sticka ut, men vet man var man skall kolla så kan det bli score, come November eller när serien nu går i luften.
På ICA hittade jag en DVD-box med filmhistoriens tre bästa komedier; "Top Secret!", "Airplane" och "The Naked Gun", ett givet köp förstås! Har precis avnjutit den förstnämnda. God damn vad bra den är! Är sjukt sugen på att göra egen film igen. Var allt för länge sedan. Tufft när ens favorit-cast & crew är i Sthlm, känns lite som att hoppa över skaklarna att göra film med snapphanar helt plötsligt. Får se vad som händer. Sophie kanske kan starra...
söndag, maj 03, 2009
Slackersöndag
över, och så hyrde vi Pineapple Express. Den var göy som fan. Vi
knoppade dock in redan vid 0100 eftersom vi skulle upp och dra en
golle idag på morgonen.
Lite lätt molnighet och lugnt med folk. Mitt spel öppnade ok, men
efter tre hål kukade det ur. Resten av rundan gick i vredens tecken.
Jävla skit. Jag behöver lektioner.
Nu är jag och M i Kista och softar med varsin tallrik Svininfluensa
Surprise på anrika Lewinsky's. Snart flyga hem. Tråkigt, för det har
varit en grim helg, men skönt att återse A-Lo och Sophie.
fredag, maj 01, 2009
1:a maj
med Martinez och Joniz? I ett solkysst Uppland spenderade vi vår dag i
bunkrar, talltoppar och dammar.
Nu är vi i bilen på väg för att hooka med T-bone. Joniz sitter bak
och räknar poängen. Han vann säkert...
I afton ska vi planera semester. Sweet!
tisdag, april 28, 2009
Stieg Fucking Larsson
Och min bild av svenska folket som kulturkonsumenter sjunker ner mot rekordlåga nivåer!
Efter att ha läst första och halva andra boken är bilden glasklar av Larsson som författare, och jag kan inte för mitt liv förstå att han hyllas så unisont.
För det första skriver karln så fyrkantigt att det får Jan Guillou att framstå som Sartre. Alla goda människor är socialdemokrater, använder Mac, dricker kaffe och äter smörgåsar, röker, och har en liberal inställning till sex. Har någon karaktär ett exotiskt osvenskt drag så vet man genast att personen kommer att beskrivas som moraliskt och intellektuellt överlägsen genomsnittet. Alla goda människor bor på Södermalm i Stockholm. De är också "skrämmande intelligenta", "ruskigt bra på att slåss" eller "fantastiskt följsamma älskare".
Alla skurkar är rågblonda män med klassiska svenska efternamn, som garanterat inte röstar till vänster. De är tillsammans med 97% av det manliga beståndet i böckerna sadistiska sexualförbrytare. De hemfaller också till en och samma smädelse, "fitta", när de pressas av en stark kvinna. De bor förstås inte på Södermalm. De kör inte Mac.
Vad som gör det hela än mer outhärdligt är författarens fäbless för att slänga sig med redundanta tekniska specifikationer. Och det blir pinsamt att han är uppenbart selektiv med när han gör det. Istället för att hjälten "kollade sin e-post" så kan man läsa hur "Mikael startade sin Apple Macintosh iBook med 1 Gigabyte internminne och 14-tumsskärm och startade sitt mailprogram." Det lustiga är att man vet ingenting om t.ex. vilket fabrikat Mikaels mobiltelefon har. Det är bara en "mobiltelefon". Larssons kärlek till Apple, och hans behov av att basunera ut till hela världen att han har koll på deras produktsortiment känns lite sorgligt på något sätt. Att alla protagonister är omänskligt och överjävligt skickliga på allt de företar sig är också en indikation på att det är mer ett 900-sidigt hävdelsebehov man läser än en romantrilogi.
Vad mer då? Jo, alla karaktärer är på Guillouskt manér stöpta i ett begränsat antal formar. De Goda Människorna har exakt samma uttryckssätt böckerna igenom. De talar ett väl genomtänkt och uppbyggt språk, som hämtat från en handbok i politisk retorik. För att krydda till det lite slängs det in lite folkliga svordomar som skall ge dem en lite oslipad känsla. Om man skulle göra tecknad film av trilogin skulle en och samma person kunna dubba alla "good guys".
De onda är förstås intellektuellt underordnade de goda, och det märks i att de ofta väser kvinnoförminskande invektiv när de blir pressade av en silvertungad hjälte.
Sist med inte minst: Alla som står för goda ideal i böckerna äter smörgåsar. Jämt! Det går inte många sidor mellan tillfällena då någon "kokade kaffe och bredde smörgåsar" eller "satte sig på ett café och beställde in kaffe och smörgås". Skurkarna ertappas konstigt nog aldrig med att äta smörgås.
Så om du är socialdemokrat, röker och knullar runt, gärna avviker från den heteronormativa vita pöbeln, äter smörgåsar och uttrycker dig som en toastmaster på Lingvistikföreningens årsträff, då är du OK i Stieg Larssons bok!
Förmildrande omständighet: Handlingen är intressant. Dock tar det alldeles för lång tid att komma igenom den eftersom Journalist-Larsson älskar att grotta ner sig i sida upp och sida ner av utredningsarbete, som ingen vettig själ kan roas av. Om man skar bort allt onödigt dravel som inte för handlingen framåt hade man haft en relativt underhållande pamflett, lämplig för distribution till Ung Vänsters årsmöte som peppande läsning före efterrätt och kampsång.
Så, även om böckerna kan tillskrivas ett underhållningsvärde, till lika delar avsiktligt som oavsiktligt, så accepterar jag inte att de omsjungs som hög literatur. Sluta med det! Ett hån mot duktiga författare, det är vad det är.
lördag, april 25, 2009
torsdag, april 16, 2009
Ny fån

Annars rullar det på. Har varit på tre provfilmningar nyligen, det ena gänget hörde av sig idag och ville ha med mig i sin thrillerpilot som de skjuter till hösten. Det blir nog roligt! Får se om de andra hör av sig också, nu sjönk ju risken för dubbelbokning något.
Just nu väntar jag bara på att förkylning nummer 1023 sedan Sophie började på dagis skall lägga sig så jag kan gå till jobbet igen. *sniff*
måndag, april 13, 2009
Dax att deklarera
Kan ni föreställa er att försöka bedriva utbildning utan en sådan tingest? Otänkbart!
Jag fyller i ruta K2307 - Utökade kulturbidrag - och skjuter till en extra slant. Plötsligt känns inte finanskrisen så övermäktig längre.
Det finns hopp.
Trädet spelar!
söndag, april 12, 2009
Southbound and down
Jag och en co-driver kommer att ratta ner en Setra HDH till Kirchheim strax norr om Frankfurt. Där kommer vi mitt i natta möta en norrgående dubbeldäckare, och på ett dunkelt raststätte är det tänkt att fordonen skall byta besättning och sedan fortsätta i sina respektive riktningar. Det innebär att jag är tillbaka i Sverige redan i morgon runt lunch, ochförhoppningsvis hinner jag med en provfilmning i Malmö i morgon kväll.
Har förövrigt två provfilmningar jag väntar besked på, skall bli spännande att se hur det går.
Nu ringde just Setran, de är här om 10. Jag går och pudrar näsan och hoppar igång bussförarcharmen.
24 timmar action börjar NU!
lördag, april 04, 2009
Får får vår?
Nu ska jag hem och snyta ur mig den miljonte litern snor, hosta upp ytterligare lite blod och förhoppningsvis få igång hoggen för lite tröstbrum.
lördag, mars 28, 2009
Zumba

Tvärs över gatan från nya kontoret ligger ett litet gym. Fick ett erbjudande om billigt årskort i någon "goda grannar"-anda, och jag slog till. Lite cyklar, någon roddmaskin, en källare med skrotmaskiner. Och så tre s.k. gympass om dagen med olika inriktning.
Jag gled över på lunchen i onsdags med siktet inställt på boxpass. Jag har inte boxats på några år, och kände att det kunde vara kul att veva igång igen, även om det är mer fusk än fullkontakt.
Väl där frågade jag i receptionen om boxpasset var fullt, men personalen förklarade att boxningen är på torsdagar, jag hade alltså kollat fel på schemat. Istället förklarade de att danspass stod till buds, närmare bestämt Zumba. Jag tänkte att, what the fuck, nu är jag ju ändå här, så jag böt om och kvistade in.
Jag var ensam gosse i salen, och de samlade kvinnorna sneglade nyfiket i min riktning. Instruktörer klev in, jag presenterade mig och nämnde att jag var ny. "Det skall nog gå bra" sade instruktören med en lätt road blick.
Så drog det igång. Samba, salsa, merengue, you name it! Om det innebar höftrullningar, juckningar och exotiska rörelsemönster så fanns det med i programmet. Avancerade stegkombinationer i 160 bpm, barnförbjudna armrörelser som för tankarna till arabiska nätter i heta tält och det ständigt närvarande stjärtskakandet.
Jag låg konstant en halv takt efter med blicken fastsvetsad vid instruktörens fötter som var överallt samtidigt. Mina armar befann sig i ett parallellt universum och jag fick dem aldrig att synka med resten av kroppen. Jag var katten i det hermelinhav av synkroniserade kvinnokroppar som dansade runt i rummet. Och jag pustade, stånkade och svettades.
Men jag överlevde. Det var bra för pumpen. Lite kul faktiskt för en gammal sång- och dansman som mig. Och jag fick uppmuntrande beröm, om än mer könsgrundat än baserat på faktisk prestation. Så jag tror jag skall gå några gånger till och se om jag kan lära mig stegen och hitta höftrullningen. These hips don't lie!
A-Lo kallar det veckans högoddsare.
På torsdagen återvände jag till gymet för boxpass. Jag ingjöt skräck i de andra pastellnissarna med mina genuint mördande slag och min djuriska frenesi, och fick träningsvärk nå djävulskt. Men det var också kul, så det kör jag nog också vidare på.
Nu har vi prexis kollat på Robertson med fassan som tittade förbi. I morrn skall jag kanske hämta ner hojen från Hörby som jag var uppe och varmkörde idag. Fan vad kul det var! Blir tufft att sälja den.
måndag, mars 23, 2009
Skoj ohoj!

Nu har jag något riktigt kul på gång. Ni får tids nog veta mer.
I helgen var jag uppe i Stockholm och lattjade. Fredag kväll åkte jag och Martinez och handlade kött och grillkol, sedan stog vi i kyla och beckmörker och grillade ihop det ljuvligaste av skrovmål. Vi åt och åt, och sedan låg vi med magarna i vädret och stönade oss till sömns.
Lördagen skyndade vi långsamt upp ur sängen, slökollade lite Mythbusters & Co innan vi masade oss in till stan. 14 hade vi stämt träff med C-line på ett fik på Sveavägen för att tjöta lite om vårt nya manus, och annat filmrelaterat.
Det blev ett kärt återseende av C, och det tog inte många nanosekunder innan det kreativa snacket flödade ymnigt. Åtskilliga timmar senare hade vi fått nyttiga synpunkter på manuset, och gett tillbaka nyttiga synpunkter på en ny sitelayout som C-line skall släppa snart.
Efter att ha vinkat C adjö ångade vi hem till Blingarö igen för ett snabbt durshande och ombyte, därefter tillbaka in till Kungsholmen. Martinez var bjuden hem till en volleybolleypolare som hade bartömning i sin 30-kvadratslya. Vännen var snäll nog att släppa in mig också, och vi hade med oss en flaska flådigt bubbel som värdinnepresent.
Festen var kul, najs plockbuffe och massor av sköna människor. Halva kalaset bestod av volleybollspelare, andra halvan var läkare, och i princip alla var frankofiler. Timmarna rusade iväg, och till slut blev vi utjagade som sista kvarvarande gäster vid 3-snåret. Vi skjutsade två nya bekantskaper (en brittisk matematiker och blivande fru) till Kungsholmstorg innan vi bolmade ut i lantmörkret och gjorde kväll.
Söndag morgon åt vi baguettefrukost, låg och lurade några timmar, och åkte sedan in till stan igen för att hooka med T-bone. Han höll på att sanera sin lägenhet som skall hyras ut till något kjoltyg nu när T flyttar ihop med J-Lo. T-bone var duktigt stasad när vi överraskade honom i lägenheten, och han jagade iväg oss med dammvippan så att han skulle få städa klart i fred.
Vi tog ett varv förbi Fridhemsplan och scorade hufvudwerkstabletter och resorb till stackars M som hade skallebank av lördagkvällens umbäranden. När vi återvände till den rena lägenheten var allt klart, och T började varva ner från de 16000 r.p.m. han verkade ha gått i.
Vi tre drog till Birkastans Pizzeria och beställde in kärlekspizza a plenty. Den slank ner med ett glufs, och så var man proppmätt igen. Vi ägnade sedan återstoden av dagen åt lite mild planering av något skoj som kommer att hända i sommar. Mer om det senare...
Vid 21-snåret klev jag på Malmö Aviations 146:a och däckade på rad 2 innan huvudstället lämnat marken. Dreglande och med nackont väcktes jag ur min törnrosasömn av att vi började sjunka från flight level ner mot ett stormigt sturup. Det var skumpigt och bumpigt, och piloterna gjorde en riktigt fulinflygning. Jag satt och spanade ut i stormregnet och såg plötsligt banljusen precis 90 grader till höger om oss, kort därpå girades det hårt styrbord innan 146:an några sekunder senare satte i kraftig sidvind med dubbelstuds. Det måste ha varit bråttom hem på flight deck. Flygbusskollegan lät mig åka gratis, och runt 23 var jag hemma i sängen. Snipp snapp! Kul helg!
tisdag, mars 17, 2009
söndag, mars 15, 2009
fredag, mars 13, 2009
Remeniss
I natt klockan noll ett nånting: Brewsters Miljoner på TV. Haja att jag kommer att sitta bänkad!Fan vad najs att det är helg igen. Det här jävla jobbet jag har är ju bara en massa jobb hela tiden. Dag som natt. Nu har jag dessutom beredskap i en vecka. Oavsett tid på dygnet måste jag vara beredd att ila iväg så fort läderlappssignalen lyser på himlen.
Just nu glor jag på Låtom Oss Dansa på fyran, och funderar på vilket av följande som kommer att inträffa först:
- Hollywood ringer, ursäktar att de har dröjt, och erbjuder mig 100 mille i budget för att nyinspela "Numb Bacon" med T-bone, Robert Downey Jr. och Tina Fey.
- Hollywood ringer, ursäktar att Robert Downey Jr var uppbokad, och erbjuder mig 150 mille och final cut för att spela in "Brute Force" med T-bone, Tom Skerrit och Chow Yun Fat. Martinez som D.P.
- Sjölunda Bajsverk ringer, ursäktar att andningsmaskerna är slut, och erbjuder mig att fixa fiberförbindelsen i den av fekalier översvämmade grovgallerbyggnaden.
Ladbrokes har stoppat alla vad på alternativ tre...
lördag, mars 07, 2009
Shoppa med loppan
Nu blir det snart mat, sedan Step Brothers på hyr-DVD.
Såg att Rambo III går sent ikväll också. Good stuff!
torsdag, mars 05, 2009
Muzak
fredag, februari 27, 2009
Freitag!
När jag stog med huvudet i en kabelhärva idag vid 15.30-snåret idag fick jag nog av arbete för den här veckan, så jag jonnade hem, bytte påse och körde iväg till innebandyn som jag inte deltagit på på flera veckor. Det var skoj att veva igång plasten igen, men konditionen var rekordlåg. Jag pustade och stånkade omkring på planen som en KOL-sjuk, satte i och för sig en del sköna strutar, men hade en allt som allt rätt sugig come back.
I morgon skall vi ha konferens med jobbet i vårt fina vattentorn, och på kvällen går vi nästgårds till Malmö Arena och tittar på Schlager. Jag lyckades fixa lite tröstplåtar till kvällens genrep till A-Lo, Evert och Dykarn, så de är där just nu och frotterar sig.
Ensam hemma innebär unnestund, så jag har en stadig bit kött i ugnen, colan står väl kyld på balkongen, och snart börjar Walk the Line på åttan. Sweet!
tisdag, februari 24, 2009
Idioternas sammansvärjning
När vi kom in i den nästan tomma salongen hade ett annat par satt sig på våra platser, men de flyttade sig snabbt till sina rätta stolar. Vi slog oss ner och kort därefter kom ytterligare grupper av människor in, vilka samtliga satte sig på fel platser med förvirring och omgruppering till följd. Vadan detta resoluta motstånd mot att bara följa anvisningen på biljetten?
När filmen nästan skulle börja kunde vi konstatera att kvällens hjärn-trust var samlad runt om oss. Direkt bakom oss satt redaktionen från P3s "Din Gata" och språkade sådär sydländskt osvenskt och härligt, samtliga med onaturligt högt tonläge. Efter att A-Lo vänligt bad dem dämpa sig i filmens inledning slängde de förstås tillbaka en syrlig kommentar, och även om de sänkte volymen en smula kunde vi fortsatt ändå njuta av "Schoo bruschan, vem e deen mannen?" och "Abu, varfor gjorde han så, len?" filmen igenom.
Detta var förstås irriterande, men en ljum smekning jämfört med sällskapet framför. Det var "Svenska Modebloggare med ADHD" på kvällsutflykt. Frigående höns som fått hjärnskador av långvarig väteperoxidexponering. De kacklade, tjattrade och skrattade högt vid totalt opassande ställen. Ohämmad och deprimerande dumhet i sin renaste form.
Så där satt vi, inklämda mellan den mänskliga idiotins två ytterligheter. Och man kan bara konstatera att människan är slut som art. Sönderavlad bortom räddning. Härifrån går det bara nedåt tills våra barnbarnsbarn blivit så lågpresterande att de glömmer bort att andas.
Och film är inte längre bäst på bio.
Filmen var hur som haver jättebra, den var spännande och lyckades överrösta alla störande element tillräckligt mycket för att hålla mig fängslad. Gå och se om ni vill se en thriller i ordets mest genuina betydelse. Den får 4 starka hattar av 5 möjliga.
fredag, februari 20, 2009
Föräldrafritt
söndag, februari 15, 2009
Air time!
Ikväll fick jag mycket exponering i SVTs Mia & Klara. Skönt att bryta type castingen som butter viking.Om ni missade det, smurfa in på http://svtplay.se/v/1444704/mia_och_klara/del_4_av_8. Första sketchen. Boom! That's how I roll baby!
lördag, februari 14, 2009
Hej mitt vinterland
Sent tillkomna läsare kanske har missat att Malmö stad bryter mot Genevekonventionen och vägrar ge Sophie förskoleplats före den 1 mars. Så är det i alla fall, och sedan andra februari jobbar även undertecknad heltid.Barnpassandet har istället med bravur sköts av De Två Familjerna ("Capulets & Montagues") där Fam Löf satt första veckan i Malmö, och Fam Lor hade Sophie hos sig i Kallekrona andra veckan. I det barnfria Malmö har jag och A-Lo gått på bio en gång, och sedan i princip jobbat konstant dag som natt.
I går kväll lyckades jag slita mig från fliten och tillbringade kvällen med några polare spelandes brädspelet "Battlestar Galactica" till pizza, cola och anklagande utfall. Kul och spännande som alltid. Jag fick spela bad guy (igen) och var i det vinnande laget (igen). Hoppas att jag blir bjuden fler gånger.
Det har förstås varit bra att kunna jobba och så, men det har varit hemskt tomt hemma på kvällarna när inte lilla Proppen rejvat omkring där på kvällarna. Vi sprang redan första dagen och köpte en webbkamera som paketades upp till Kallekrona så att vi kunde utöva visst föräldrainflytande på distans under veckan. Det var en life saver!
Nu är vi uppe i Blekinge igen för ett kärt återseende, Barney Apa är i toppform och har skinit ikapp med solen hela dagen. Vi tog en lång promenad i finskor och pulka, har fikat och ätit gott, och jag hann till och med lura lite på sofflocket. Nu förbereds supén medan Sophie mumsar kvällsmackan. Sedan blir det förstås sångtävling på TV under glada tillrop.
Efter två veckor åter i grottekvarnens slit kan jag konstatera att den gamla devisen från skoltiden står sig väl: "Det bästa med skolan är rasterna!"
fredag, januari 30, 2009
Datadebakel
Så plötsligt upphör Internetförbindelsen att fungera. Jag traskar in till ADHD-modemet och konstaterar att WAN-lampan inte lyser (modemet har alltså ingen kontakt med omvärlden). Jag startar om eländet utan att WAN-lampan kommer igång igen.
Ringer upp Bredbandsbolagets support och förklarar för kvinnan i luren att min uppkoppling är borta, och för att parera eventuella frågor om vilket antivirusprogram jag kör eller om jag har defragmentiserat modermodemet nyligen så nämner jag att WAN-lampan inte lyser. Supportkvinnan hummar och fipplar lite och håller med om att det inte ser bra ut. Hon börjar upprätta ett supportärende och frågar av ren rutin om jag har kopplat in alla sladdar rätt. Jag biter ihop och säger att, ja det har jag, och ingenting har ändrats sedan i morse då allt fungerade.
Supporten ber mig ändå dubbelkolla att sladden sitter i rätt hål på modemet, och efter lite brytande och bändande bland tighta kabeldragningar kan jag bekräfta att det är rätt. Hon frågar hur modemet är anslutet till väggen, och när jag berättar att det sitter via en 5-meters skarvsladd vädrar hon morgonluft och berättar att det inte rekommenderas. Jag suckar inombords och förklarar att det trots allt har fungerat tidigare, och att sladdlängden troligtvis inte ligger bakom det hela.
Supportkvinnan meddelar att de får skicka ut en tekniker, men jag bör koppla om modemet så att det sitter direkt i väggen innan teknikern kommer, annars kan vi bli skyldiga 1500 bagis i straffavgift. Så frågar hon om jag har möjlighet att koppla in modemet direkt i väggen medan hon hänger kvar i luren, bara för att dubbelkolla.
Jag tillmötesgår henne med diverse obscena handgester som tack och lov inte förmedlas över teleförbindelsen. Efter ett akrobatiskt elände lyckas jag koppla bort det inväxta modemet och bär bort det till Första Telejacket som sitter vid Sophies spjälsäng. Jag drar ut sängen för att kunna dra ut skarvsladden och koppla in modemet direkt i jacket. Jag ser hur skarvsladdens kontakt hänger och dinglar bredvid jacket. I spjälsängen sitter Sophie och fnittrar.
Under några sekunder överväger jag landsflykt, skyddad identitet eller åberopande av tillfällig sinnesförvirring. Men moralen vinner, och med hundhuvud kopplar jag in den lösa sladden, ser hur WAN-lampan tänds, och ber med japansk inlevelse om ursäkt å mina och min dotters vägnar. Supportkvinnan är storsint och skrattar och önskar trevlig helg.
Jag har efter detta bestämt mig för att att sadla om. IT är tydligen ingenting jag bör syssla med längre, så på måndag ringer jag Micky Dee och frågar om de har en plats ledig vid stekbordet.
Jag skäms!
tisdag, januari 27, 2009
En stor jävla lax
I firredirren fanns bara ett exemplar kvar, och det var en rejäl bjässe som en tidigare kund köpt loss några gram av. Följdaktligen var hela huvudet väck, och slapp jag betala för det så blev kilopriset löjligt lågt!
Sagt och gjort, fisktanten brottade ner havsvidundret i fiskpapp och plastpåsar, och jag gick visslandes genom butiken och scorade lite rom och gräddfil.
Nu ligger en väsentlig del av firren i magen, i gott sällskap av färsk broccoli och romsås, och dra mig baklänges vad gott det var. Färsk lax är gudarnas föda!
Annars var vi med Sophie till förskolan idag för att hälsa på. På grund av det stalinistiska styret i Malmö stad så får vi ingen plats där förren en och en halv månad efter datumet vi behövde ha det, men de trevliga förskolefröknarna kanske kunde lirka in Soffan liiite tidigare. Barnet självt hade ingen ångest alls inför skolstarten, hon sprang rakt in, kramade en fröken, omplacerade lite lego, sparkade till en boll, stal en plastgris och lyssnade på en saga, allt inom loppet av några minuter. När vi slutligen slet henne från förskolan var det under vilda protester, så är behöver vi nog inte oroa oss. Tydligen tillämpar förskolan nån Reggio Emilia-grej, jag vet inte riktigt vad det är, men det för tankarna till parmesanost!
Nu ska jag skissa lite på en walk-in-garderob. Det är stekigt!!! Synd bara att man är mister t-shirt... Men t-tröjor skall ju också ha ett fint rum att ligga i.
söndag, januari 25, 2009
Long time no blog
Senast jag skrev var det jul, och efter det inträffade faktiskt nyår. Eftersom A-Lo var i Egyptens land just då så firade jag och El Proppo ute på päronens gård. Det var alla tajders med mycket mat, rikligt eldande i öppna spisen och ett och annat lamm som poppade ut i denna kalla hårda värld. Sophie och hunden Kompis bondade och lekte tafatt hela dagarna och själv precisionskörde jag lite traktor vid röjningen nere vid sjön.
Sen vetefan om det har hänt så mycket. Snart är det februari, då skall jag tillbaks till grottekvarnen igen. Har stashat upp lite ny utrustning till dess så att man inte blir totaly frånåkt, och jag är faktiskt lite smånöjd med nya luren, en HTC Touch Pro.
Om 10 minuter börjar Mia & Klara på TV. Måste nog pina mig igenom en hel halvtimme av denna dialektala kvinnohumor för att se om jag syns i bild. Gjorde ett statistjobb i den produktionen, och om ni har missat det så har ju faktiskt trailern för kobojsarfilmen jag är med i släppts.
Bis bald!
onsdag, december 24, 2008
lördag, december 13, 2008
Mat
Hong Kong-afton
Is nice!
söndag, december 07, 2008
In transit
Vid halv sju jäktade vi iväg till teatern och hämtade våra plåtar som T hade lagt undan. Vid 19 var det insläpp, och vid 22 var det klart! Ensemblen var jätteduktig, och överträffade manus och regi rätt stort. T-bone och Jossan ägde som vanligt, men flera andra gjorde strålande insatser. En rolig grej var att det satt ett fyllo och sov i publiken. Han såg arg ut i aktvilan, men han applåderade snällt under avtackningen. Medans thespianerna sminkade av började jag, Martinez och Daniel att goofa runt på scenen, och kastade bollhavsbollar omkring oss. Detta sysselsatte oss under en lång stund, tills skådisarna var klara för hemgång.
Sakta gingo vi genom stan, folk droppade av, och tillslut var det bara jag och T-bone kvar. Vi drog hem till hans kvart och kollade på några episka avsnitt av Seinfeld innan vi dunade in. Vid 12.30 i morse/dag/eftermiddags vaknade jag, och efter att ha gett T-bones IT-utrustning lite framgångsrik första hjälpen stack vi till Birkastan och åt Kärlekspizza (tm).
Just nu är jag tung i buken som en Boa, och har två timmar till take-off. Ska slösurfa lite och sen börja läsa en bok jag köpte. Det bidde en William Gibson, det var länge sedan jag läste något av honom, så det skall bli kul!
Just det ja, i lurarna just nu spelar soundtracket till Halo 3. Good stuff! Man sluter ögonen på flygbussen och förflyttas till en värld där blyet flödar och Covenants dödsjämmer ekar mellan de snöklädda dalgångarna.
fredag, november 28, 2008
Best. Wife. Ever!!!
Igår när A-Lo kom hem låg jag som en död sill i TV-soffan och tittade på TV8. Jag var apatin personifierad! Men frun i huset såg pillemarisk ut och släpade in en stor kartong i vardagsrummet. Jag rycktes ur min mentala dvala och kastade mig över paketet, som till min stora chock innehåll en XBOX 360 Premium! Mon Dieu! Jag var totalt stum av förvåning och vördnad inför denna den kärleksfullaste av handlingar.torsdag, november 20, 2008
Dubbelmacka
Martinez snailmailade ner den överblivna våfflan, och jag tryckte in den i datorn som nu är helt fullpackad med kylflänsar och heatpipes. Boota upp, installera drivare för nya kortet, stänga av, vända på SLI-bryggan, boota upp igen, aktivera SLI, boota om igen, hey Presto! Supersnabb grafik!
Nu är Armed Assault ännu finare, och Flight Simulator X ser fantastiskt ut. Det enda abret nu är att proppen bromsar lite, en Athlon64 3500+ uppskrämd i 2,4 GHz. Tyvärr finns det inga s939-proppar att köpa längre, så det blir till att köpa nytt mobo, ny propp och nya minnen i så fall. Och då tjöper jag hellre en Hexbox360!
Nu har jag precis ätit en lax som jag filéade helt själv efter att ha lärt mig hur man gör på Youtube. Det var lättare än jag trodde, men nästa gång skall jag ha en riktig filékniv. Filékniven är underskattad rent generellt, om jag vore knivmördare skulle jag lätt ha en filékniv. Effektivt, och ser läbbigt ut! Och inte lika klyschigt som en Halloween-kockkniv.
Anywho, nu skall jag skala lite jordnötter som den apa jag är, och kolla på Fantastic Four som går på sexan. Den borde ju gå på fyran tycker jag. Fyran kanske sänder Fantastic Six när den kommer...
söndag, november 02, 2008
Bond söker fru
Nej SE, för lite och för sent. Och ni har inte lärt er tillräckligt av Äpple som fortfarande är kungar på gränssnitt.
På väg hem från Karlskrona idag eldade jag på duktigt längs E22:an enligt Löfsk tradition. Kom till en 60-sträcka i någon av banjohålorna längs vägen och hann ifatt en klunga laglydiga fordon. Positionerade gamm-SAABen för omkörning när jag märkte att V70n framför hade tre antenner och en extra sidospegel. Ett snabbt SMS till vägverkets fordonsupplysning bekräftade misstanken: Polismyndighetens finest var ute och smög!
Jag fick backa av och bida min tid bakom civilkärran. I tristessen som uppstod försökte jag locka en dansk som låg bakom att köra om följet och dra på sig snuthänget så jag kunde öppna trottlarna igen. Men han nappade aldrig, och rätt snart vek Harry Haffa av så jag kunde brassa på igen.
Summa summarum, tack vare ett vaket öga och en SMS-tjänst sparde jag några sekiner idag. Firade med att gå och se senaste filmen om James Bond: Quantum of Solace!
Efter Casino Royal var ju förväntningarna högt ställda, och salongen var helt fullknökad. Det hela drog igång med en rullande start och det var full fart direkt. Rätt snart kände man dock av regissörsbytet till det sämre. Förra bondruppen gjordes av utsökte Martin Campbell som även gjorde comebackklimpen Goldeneye. I den nya står Marc Forster vid rodret, och han är uppenbarligen inte man nog för actiongenren. Han tog dessutom med sig sin chefsfotograf från bland annat Finding Neverland och Flyga Drake, och det blev ju inte alls så bra i mina ögon. Som second unit director har man lånat in Dan Bradley från bl.a. Bourne-serien, vilket borgar för kvalitativa stunts, men känslan förtas av en undermålig och rörig klippning som famlar i blindo efter Bourne-poäng.
Jä jä, nog med name dropping, filmen var en layer cake (he he) av actionsekvenser med underutvecklad dialog mellan, huvudskurken var en färglös mes, och fäblessen för överjobbade cybereffekter i MI6s datasystem var för påträngande.
Quantum of Solace får tre hattar av fem möjliga. Den känns mest som en transportsträcka fram till nästa Bondfilm där storyn som började i Casino Royal verkar få sin upplösning. Hoppas tysken är utbytt mot någon piffigare regissör till dess. Och att Bourne-trenden med skakkamera och epilepsiklippning har dött ut!
lördag, november 01, 2008
lördag, oktober 25, 2008
Knight Industries Two Thousand
fredag, oktober 24, 2008
Sophie i hoppborg revisited
torsdag, oktober 23, 2008
Rättning mittåt!
"Hö hö, nackdelen med att ha en jordnöt mellan tänderna är ju att man ser liiite konstig ut när man ler, hö hö."
Och så vidare. Ingen Tintin-klass på det. Snarare "Förklaring följer"-klass. Han får Anders Eldeman att framstå som Marilyn Manson.
Froggy, om du läser detta, gör nåååååågot! Go postal i ljudbåset!
Sophie i hoppborg
lördag, oktober 18, 2008
Städdag
Idag har vi genomfört Operation Deep Clean här hemma. På med en städvänlig mix av rackar-rökare från ett souligt 70-tal och de bästa eurodance-spåren från 90-talet och framåt, sedan rejvade vi loss i en dans/städorgie. Jag fick nöja mig med att dansa och städa med ena benet eftersom det andra är kaputt, men det gick bra ändå! Sophie hjälpte till med sin "Shake your moneymaker"-dansstil som bara hon kan, i refrängerna kom även discofingret fram. Eftersom hennes späda små öron inte klarar av brölet från dammsugaren fick hon ha sina hörselkåpor på också, men hon kunde dansa som en besatt ändå!
Nu är det rent och fint, barnet sover, frun läser, och snart skall vi åka och storhandla. Ikväll kommer los Perros in för att sitta barneyvakt, själva skall vi på restaurang och bio.
fredag, oktober 17, 2008
Vild vild väst
Huvudrollsinnehavaren från westernfilmen jag medverkade i för några veckor sedan har mailat lite bilder som han snappade under inspelningen. Good stuff! Ser fram emot att se den färdiga filmen. Har de inte klippt bort några scener så har min rollfigur högst kill-rate, vilket alltid är trevligt!I övrigt så skall vi inom kort bomba iväg vårt långfilmsmanus till en intressent så får vi se vad det kan leda till. Om de nappar så kan vi lova att det blir den fetaste filmen ni någonsin sett! Och INGEN får ladda ner den från piratbukten!

Tre amigos med mord i blick!
måndag, oktober 13, 2008
Sova lite
Det har som sagt varit en kanonhelg, vi har lyckats färdigställa en viktig del av vårt filmmanus, som blir mycket bättre än vi tidigare trott. Vi har golfat lite, kollat på Entourage och Discovery channel och ätit onyttigt, gott och ofta.
Just det ja, som ni säkert läst på Bokdammen eller Martinez blogg så var jag med i barnprogrammet "Den itusågade kaninen" i fredags. Jag spelade en själsligt härjad viking med träspade på axeln vars mentala balans sattes i gungning då en tidsresenär började störa mitt i träspadspromenaden. Jag tycker att jag angrep rolltolkningen helt OK, även om det inte var T-bone-klass på skådespeleriet. Nu ser jag mest fram emot att westernfilmen jag spelar med i skall bli färdig.
Nu står Sophie och gormar här, bäst jag öppnar upp restaurant Snuskiga Sleven igen så hon kan få sin middag! Idag blir det oidentifierbara bitar av föda i sås. Till det, ett nytappat kranvatten. Efterrätten blir någon trött fruktkross. Bon apetit!
fredag, oktober 10, 2008
Rikstelevisionen
Jag är fortfarande mätt efter gårdagens lilla sittning. En veckoranson kött will do that to you.
torsdag, oktober 09, 2008
Tillbaka
Nu har det varit lite tyst igen ett tag. Detta har hänt:
Kom hem från Vegas på en lördag eftermiddag. Åkte hem, packade om, satte mig i SAABen och rattade upp till Sthlm samma kväll. T-bone och J-Lo hade teaterföreställningar hela veckan, och A-Lo hade minsann åkt tåg upp redan lördag morgon och väntade där.
När jag dök upp vid 21-snåret var föreställningarna slut för dagen, och jag, T, A-Lo och Calle B drog och käkade asiatiskt och snackade lite, sedan hem och sova. A-Lo skulle upp arla söndag morgon och åka hem igen, själv skulle jag upp lite senare för att leverera min kamera till Jossans Photo-shoot med Martinez. Jag står i duschen söndag morgon när jag kommer på att minneskortet till kameran ligger hemma, inte bra!
Googeligoogle, Teknikmaggan i Gallerian öppnar enligt hemsidan 10.30, jag brummar dit i panik. Döm om min vrede när det visar sig att de öppnade först 11, samma klockslag fotograferingen skulle ha börjat uppe vid Dramatiska Institutet! Hade jag åkt till Kista C som var plan B hade jag hunnit. Jävla skit! Snabb koll med Jossan, deras trummis var sen, så jag kunde gott vänta. Ville dock inte gynna skitmagazinet som inte kan skriva rätt på sin hemsa, så jag hängde på Åhlénslåset istället och scorade ett snabbt 4-giggskort, det sista de hade. Martinez anslöt, och vi körde upp till DI.
Den förlorade trummisen dök upp 1 minut före ridån skulle gå upp, så stackars M hann inte fota så mycket. Det togs lite under föreställningens musikakter dock. Jossan var grymt bra, och hennes band var kattens pyjamas!
Efter föreställningen drog jag och Martinez en pizzalunch på öfvre östermalm innan vi släntrade tillbaka till skolan för att se klasskamrats-Johan framföra sin uppsättning. Den var störtskön, helt up my alley, och det hade varit kul att filmatisera den!
Lite fika och dagdriveri senare var det dags för T-bone. Vi riggade videokamera enligt beställning, och sedan drog det igång. Helt sjukt bra litet nummer han har skrivit ihop, och han framförde det med bländande skicklighet. Vi såg extraföreställningen också bara för att det var så bra!
När allt var klart satt vi och tjötade lite innan det var dax för mig att åka hem. Tomma vägar, mitt i natten, SAABen gjorde Sthlm - Malmö på 4 timmar och 13 minuter, snabbare än X2000. Sug kuk, SJ!
Första veckan hemma gick i slappandets tecken, lördagen efter åkte jag upp till Falkenberg för en liten roll i en westernfilm som spelades in där. Jag gjorde mina två repliker och åkte hem igen, söndag morgon ringdes det dock från teamet som hade fått ett akut återbud på en av de större rollerna. De ville skriva om min karaktär så att den tog över repliker och funktion från den förlorade skådisen, och jag tackade inte nej. Efter blixtinkallad barnvaktsfarmor var jag på väg upp till High Chaparall för 4 extra inspelningsdagar.
Sjukt kul inspelning med ett toppengäng. Mycket gunplay med lösa skott, dödsscener och väsande repliker. Kan bli en kunglig rulle, ser fram emot att se den färdigklippt!
Hem igen från Chappis för en lugn standardhelg, sedan några slappa dagar innan Martinez idag flög ner för att leka lite! Jätteroligt, och kanske hinner vi skriva klart vårt filmtreatment i helgen. Hoppas!
Just nu har vi vräkt i oss kött, enligt tradition, och sitter jäser framför TV. Strax sovtajm.
torsdag, september 18, 2008
Swag update
Så nu ligger jag dels 3$ upp i casinot, dels har jag lyckats scora en iPod, plus en shitload med skumplastraketer, reseadaptrar, blinkande bollar och annat lågstatus-swag. Och nu skall jag in på sista passet; Virtualisering av Citrix i VI3. Good stuff!
Kung Fu Finger
Idag ar det sista VMworld-dagen, och i morgon aker vi hem.
Igar kvall var det en officiell VMWorld-fest, och vid 17.45 ungefar slussades vi ombord pa en armada av bussar som flyttade alla 14000 av oss till Las Vegas Speedway som ar en stooor motorstadion. Dar bjods pa mat, dricka och underhallning, bl.a. ett liveband som knackte totalt! Bra roj! Forutom att ata, dricka och rulla hat kunde man provaka en pace car runt stora banan, aka med i en Shelby Cobra GT, kora go-kart eller spela videospel. De hade ocksa en hoppborgsliknande hinderbana dar man tva och tva tavlade mot varandra. Jag vann over Bjorn med en harsman.
Matts traffade en kvinna pa bussen ut som bestamde sig for att hanga med oss, hennes polare (och konsult) Jay anslot senare, och vi hade riktigt skoj. Manga trevliga manniskor som vi skjot kaft med, bl.a. tva kineser som jag forforde med mina mad skills i kinesiska. Eftersom de lart sig Kung Fu som unga sa drog vi tillammans av en pose som kallas "Kung Fu Finger". Man star och ser beslutsam ut med ena handen utstrackt framfor sig, handflatan frammat, pekfingret rakt upp och tummen rakt ut. Good stuff!
Efter att vi dansat satan till livebandet tog vi bussen in till stan igen. Pa bussen traffade vi en kille fran Colorado som var reko, Bill hette han. Han anslot till vart entourage och hade en svart sopsack full med olburkar med sig. Vi drog ut pa ett korstag mot somn och sunt leverne langs the Strip, men en och en foll folk bort. Till slut var det bara jag och Bill som gled in och ut pa alla lyxcasinos och snackade skit, och tittade pa all dyr marmor.
I sang vid 0330, och upp igen vid 0700. Sista dagen idag. Manga foredrag. VMWorld har varit riktigt bra, har fatt en sjujavla massa ideer och tips. Far se om vi kan samla ganget ikvall igen for ett "famous last stand". Annars blir det nog ett bad foljt av koma.
Peace out!
tisdag, september 16, 2008
Storleksförbistring
Hemma i Den Gamla Världen är jag i klädmått mätt en medium med lutning åt large. Här i Amerikatt får jag leta i avdelningen small för att hitta en skjorta som inte sitter som en spinnaker. Smickrande förvisso. Men samtidigt skrämmande.
En mellanstor läskeblask i USA är ungefär lika stor som en stooor svensk lärre.
Köper man en s.k. "steak sandwich" finns det två storlekar. Large och Regular. Regular är den större av de två.
Och så vidare, ni fattar.
Hur som haver, igår kväll spenderade vi en stund med att försöka hitta konsult-Matts som skulle flyga in till Vegas då. Efter lite efterforskningar erfor vi att han skulle bo på ett annat hotell några kvarter bort (ett amerikanskt kvarter motsvarar en svensk socken ungefär). Vi gick dit längs bakgator och märkte att hotellstandarden föll snabbt när man kom bort från huvudgatan. Vi frågade i receptionen om vår konsult checkat in, men det hade han inte. Däremot hade delar av hans sällskap redan kommit, så vi lämnade ett meddelande och satte oss i casinodelen och spejade mot ingången.
Matts dröjde, och Björn började spela något digitalt kortspel. Jag försökte tala vett i honom att dra sig ur när han låg tjugo dollars upp, och mina förmaningar hjälpte. Matts kom dock aldrig, så vi gick hem till vårt hotell igen där midnatt rådde och allt var precis som vanligt, med såpadoft och allt.
Strax innan man når fram till inomhus-replikan av Venedig, med gondolprydd kanal och allt, står en s.k. Oxygen Bar. Två unga kvinnor bakom disken uppmanade oss att prova detta totala genombrott i avslappningsteknologi, och eftersom Björn hade 20 vinnedollar som brände i fickan så gjorde vi det. Jag försökte visa mig världsvan genom att fråga om det ingick "happy ending", men jag tror att syrgasflickorna blev lite sura. En av de andra besökarna skrattade sig dubbelvikt dock, och Björn fnittrade.
Vi fick slangar i näsan och snart strömmade placeboluft ner i våra väntande lungor. Det ingick massage och eukalyptusolja, och när vi yppade att vi kom från Sweden så bröt en vidlyftig diskution ut kring syrebaren huruvida "Swedish massage" var något som var vanligt hemmavid. Halvvägs igenom skalpmassagen ringde Matts, nu hade han trillat in från sin försenade flight.
Vi bjöd syrgasflickorna farväl och drog oss tillbaka till våra respektiva gemak. Här skulle sovas!
Jag har inget minne av att jag lade huvudet på kudden, men det låg där när jag vaknade i morse vid 06.30. En knapptryckning på fjärrkontrollen så gled de magnifika gardinerna isär, och morgon-Vegas låg för mina fötter. Det är klass på arrangemangen! Jag vaskade av mig och gick ner och mötte Björn i lobbyn, sedan gick vi och registrerade oss på VMWorld-konventet. Det gick blixtsnabbt, Amerikanarna är de nya Tyskarna när det gäller stora arrangemang (och offensiv krigföring), och man kan inte annat än imponeras. 14000 män i pikétröja och sneakers väntas vallfärda hit under veckan, men den enorma konferensanläggningen i hotellet sväljer nog allihop utan problem.
Nu har vi klarat av en första lab session, och snart skall vi ner på välkomstdrink och mingel med svettiga och överviktiga likar. Vi har börjat smida planer på att ta oss till en lokal skjutbana och spruta lite bly också, vi får se hur det blir med det.
Nu har konsult-Matts glidit in på rummet, så jag rundar av här. Lev och må!
måndag, september 15, 2008
Leve Las Vegas
Förra veckan stack jag och kollega Björn till London för att kramas lite med farbröderna på Cisco. Björns donna Sara hängde med, liksom A-Lo och Apekatten. London var fint som vanligt, även om jag och Björnen spenderade några timmar om dagen i taxi för att komma till och från das Cisco Haus. A-Lo, barnet och Sara gick runt tillsammans på dagarna och kollade på roliga saker.
Tidigt (vi snackar 03.00) lördag morgon masade vi oss ur Londonsängarna och tog oss ut till Heathrow för resa tillbaka till Kastrup. Där vinkade vi av kvinnofolket som fortsatte till fädernelandet, men jag och Björn checkade in vårt stuff igen för att ta oss till Vegas och VMWorld 2008. Vi incheckningen såg vi att vår flight var överfull, så vi anmälde oss som volontärer att ta annan flight i byte mot uppgradering av klass. Tyvärr lyckades de få till det ändå genom att offra några stand-by-resenärer till IATA-gudarna, så vi knallade ombord på vår A330 och slog oss ner i coach. Man kan beskylla SAS för mycket, men särskilt kundorienterade är de inte. Ombordunderhållningen höll en ludermässigt låg nivå, vilket fick till följd att jag nu har sett en första suddig halva av Indiana Jonas 4, och en andra suddig halva av Speed Racer. Tro det eller icke, men Speed Racer var rätt bra! Hur som helst, tydligen var det snäppet bättre underhållningteknologi i business.
SAS tänker troligtvis såhär: "Nästa gång flyger folk business istället för att få se hela filmen! Vad fiffiga vi är!"
Så här tänker dock folket: "Nästa gång flyger vi med ett annat bolag!"
Nåja, i-landsproblemet åt sidan så var det en rätt ok flygning till Washington Dulles. Väl där fick vi stå i immigrationskö i två timmar som några albanska båtflyktingar. Vi viftade med passen ovan våra huvuden och skrek "We wish to defect!" men inte gick det fortare för det. Efter att ansvarsfullt ha burit vårt checkade bagage in i landet och sedan lagt det på rullband för ombordlastning igen var det bara att vänta på nästa hopp. En Unitedkärra skulle ta oss till Las Vegas (som är mexikanska för "De vegatariska alternativen") men den blev försenad 2,5 timme. Effekten av detta blev förutom lite mild tristess att vi flög in över Sin City klockan 21.30 lokal tid och såg staden i all sin upplysta prakt. En oas av neonljus i en kolsvart öken.
Väl framme delade vi en taxi med en dansk skalle som vi hookat med på planet, och som skulle till samma nördkonvent som oss. Vi checkade in oss på the Venetian som är ett skrytbygge i marmor och glas, och som av någon ockult anledning är konstant och överdoserat parfymerat! Vart man än går i detta gigantiska komplex så luktar det starkt av billig ÖoB-handtvål. Tack och lov var det lite mer civiliserat på rummet som erbjöd tre platt-TVs varav en i badrummet, en sofistikerad nivåskillnad ner till vardagsrummet där 9 strippor kan sitta i bredd i hörnsoffan och dra strängar från det italienska glasbordet och en säng som man kan drunkna i.
Efter en snabb dusch (vi var ändå på resande fot i 27 timmar, typ) så gick jag, Björnen och dansken Jesper ut på the Strip och kollade lite. Allt var som väntat rätt storslaget och tacky på samma gång. Den latinamerikanska arbetsklassen stog och viftade med pornografiska flyers som snart låg strödda över varenda kvadratmeter trottoar, och kjolmodet är i år navelkort i Vegas. Eftersom det var lördagkväll var hela västkusten där och rullade hatt, så det var hög stämning och gemyt. För att våga vägra jetlag höll vi oss uppe till tresnåret innan vi dunade in.
Upp som en sol klockan 08.00, och eftersom jag normalt sett inte är nåbar ens med knallpulver den tidpunkten så måste man ju säga att jet lag har sina förtjänster. Jag trallade in i duschen och lät det dyra vattnet tvaga mig medans jag storögt kollade på TV-shop på badrums-TVn. Det finns tydligen en fantastisk ny manick för att tillaga kyckling. Alla tillfrågade var jättenöjda. Fantastiskt!
Frukost med dansk-Jesper och hans homies, vi diskuterade vilken av stormakterna Danmark och Sverige som egentligen varit mäktigast, och sedan drog vi allihopa till ett outlet. Taxichauffören var från Eritrea men hade efter 1,5 år i Sverige lärt sig säga "Tjena tjena" och "Annars?". Väl på utsläppet började vi glida omkring mellan olika märkesbutiker och spana lite, medans solen steg på den molnfria himlen. Både jag och Björn behövde lite fina kläder, och efter några timmar av en blinds ledande av en annan blind måste jag säga att vi har trickat till våra garderober rätt rejält. Och ack så billigt! Alla jänkare är trevliga på autopilot, och jag har dragit följande slutsats:
Genuin och okonstlad vänlighet är bäst.
Den amerikanska automatvänligheten som egentligen inte betyder något är mellanbra.
Ovänlighet är sämst.
Ja ja, det här blev ju en jävla avhandling. Skall runda av nu med att berätta att det är varmt satan, och jag har precis dragit några längder (nej, inte kokain) i poolen och skall nu duscha/kolla på TV och sedan se om vi inte kan få nån konsult här att bjuda på kvällsmat. I morrn börjar geekfesten med laborationer, föredrag och pennhållare i bröstfickor.
Och ni gottegrisar som ligger och sover just nu hemma i Sverige har ju nu fått något kul att läsa till frukost!
Peace!
söndag, augusti 17, 2008
Weekend
Jag jonnade hem vid midnatt och fann modern och fadern som klistrade framför Ultimate Fighting på TV4-Sport (som jag inte ens visste att vi hade). A-Lo som hade dröjt kvar på stan kom hem en stund senare.
Lördag morgon var det purrning i ottan för bilresa upp till Eggvena i Herrljungatrakten. Där hälsade vi på Katarina, Lars och Orre-Borre i deras torp. Sol, bad och god Nigella-mat. Lugnt och skönt. Och Sophie fick leka med Oscar (och Zora the dogg).
På väg hem igen låg jag och marschade 130 ungefär på E6 när jag kommer ikapp en skock bilar med en polisbil i fronten. Tempot är ojämt, så med farthållaren 5 klick över skylthastigheten glider jag om och hamnar precis bakom snutvagnen. Den gassar på och jag lägger mig bakom. Märker att jag vinner lite på den, så när jag kommer tillräckligt nära går jag ut i vänsterfil för att gliiiiida om.
Det gillade inte Harry Haffa!
När jag är ungefär jämsides slår han på sin blåblink, och jag blir tvungen att gå in bakom igen. Vad är det för jävla stil! Jag låg på laglig GPS-fart, om han ligger och såsar 1 klick under så måste jag väl få ta mig om? Återigen väljer ordningsmakten att fucka med mig, deras ivrigaste försvarare varje gång de idkar polisvåld. Nåja, när snuthäcken återigen saktade ner till 115 (det var skyltat 120) gjorde jag en ny attack, och nu gled jag om fanskapet. Det visade sig att Farbror Blå skulle svänga av kort därefter, så det sista de såg var min bakre reg-skylt med gammalt skattemärke. (Det nya sitter hemma på kylskåpet). I'm an OUTLAW!
Nu sitter jag och funderar på om jag skall hyra ruppe, kolla in något som finns hemma eller spela Zelda/Windwaker. Decisions decision!
fredag, augusti 08, 2008
Essen
onsdag, augusti 06, 2008
Kult
Det blev "I Lagens Namn", en härlig svensk polisruppe från -86. Sven Wollter är sådär härligt mustaschprydd och göteborgsk som bara han kan vara, en ung Stefan Sauk med hår och piketbuss spöar upp buset i Stockholms undre värld och hela härligheten är tonsatt av forne rikskompositören Ulf Dageby. Med ett manus av Hans Iveberg baserat på en roman av Leif G.W. Persson och regi av Kjell Sundvall längtar man sentimentalt tillbaka till svensk films fornstora dagar.Sedan kvinnor och britter tilläts regissera film i Sverige under nittiotalet har vi bara fått filmer om 14-åriga tjejer som inte vet vilka de är, eller Helena Bergström som gråter tre minutliter snor i 1,66:1.
Usch.
tisdag, augusti 05, 2008
Ford Escort
Vår diskussion gled in på huruvida jag hade passat som manlig escort, och vi kom fram till att jag nog hade det om det inte hade varit för två kritiska tillkortakommanden:
- Mitt bordsskick goes out the window när det vankas mexikansk plockmat.
- Jag kan försvinna ut på toaletten sisådär 45 minuter helt plötsligt. Tydligen är kvinnor känsliga för sånt där.
Så jag blir vid min läst.
Nu är det en vulkanfilm på sexan. Jag får nog gräva lite i DVD-låddan!
Peace!
fredag, augusti 01, 2008
War - It's Fantastic!
Idag var Martinez AWOL, så jag spenderade lite tid åt att göra en riktigt kul bana i Armed Assault. Har även slipat till mitt ansikte i spelet, börjar bli ganska likt mig. Observanta betraktare kan se att även mina hockeylår har följt med in i spelet!torsdag, juli 31, 2008
La-di-da
söndag, juli 27, 2008
Hemma i hetta
Igår gick vi och såg Mörka Knekten (The Dark Knight) på bio. Den handlar om Batman och var överjävligt bra. Bäst i år. Heath Ledger spelade Jokern, och på grund av att han i våras dog döden så lovsjungs nu hans sista rollgestaltning lite mer än vanligt. Visst var han bra. Mycket bra. Men samtidigt var det mycket Jack Nicholson och gimmicks i hans tolkning, och jag håller nog an med mina Oscars-utlåtanden ett tag till.
Christian Bale var som vanligt utsökt bra, och Aaron Eckhart imponerade också. Bröderna Nolan har sitt shit together.
Nu sitter jag och sneglar på en påse jordnötsringar som sitter på bordet och ler förföriskt. Tänkte se Kingdom of Heaven ikväll, för den har jag inte sett. I morrn kanske jag skall Gulfa lite med Sir Toby. Når jag par blir jag glad.
Just det ja, A-Lo är ute och virrar runt på staden med sin syrra, så jag och Sophie-Dophie är home alone.































