Da da, disastrej!

Tack IT-resurs, nästa gång jag behöver en IT-konsult som fortfarande
har floppy drive i lappisen 2009 skall jag ringa er. Tills dess: I
don't freaky-deaky think so!

Copywrite Disaster

Jét, uttalas det som get?

Och what's up med ett extra "den" i copyn? Samsung, det är fint att
korrläsa!

Pley

Ni kanske undrar vad man gör hela dagarna som egen företagare? Idag byggde jag och Sophie en fin legobil av mitt gamla Technic-Lego som jag äntligen fått ta upp från källarn. Sjukt kul att lajja med legot efter en sisådär 20 års uppehåll. Bilen blev riktigt tuff med fyrhjulsstyrning och terrängfjädring, och Sophie tycker att det är kul när den hoppar och studsar. Får se om jag bygger på något pneumatiskt dödsvapen på den i morrn kanske...

Annars pysslar jag lite med några designuppdrag, klipper lite film och härom helgen var jag uppe i Sthlm och hjälpte en av Martinez kunder att konfa upp en brandvägg. Första fakturan har gått iväg, och allt flyter på. Kör lite buss ibland för att fylla ut, och livet är just nu fantastiskt behagligt!

Saknar jag att ha dygnet-runt-beredskap en gång i månaden? Nej.

Saknar jag att inte få jobba med precis de verktyg som passar mig? Nej.

Saknar jag att slita arslet av mig utan att få det minsta tecken på uppskattning? Nej.

Saknar jag bajslukten? Nej.

Saknar jag att ha en idiotjävel till chef? Nej.

Så det här med att vara egen är nog min melodi. Nu ska jag äta bearnaisechips! Här får ni fler legobilder:

Videomarathon 2009

I år var det återigen dags för filmtävlingen Videomarathon att gå av stapeln i Stockholm. Eftersom jag var sjukt sugen på att filma lite igen dunkade jag in en anmälan, och i helgen for vi upp till Sthlm för att tävla!

Tävlingen går ut på att under 48 timmar producera en film (3-5 minuter) som behandlar ett tema som anslås samtidigt som startskottet går. Ett femhundratal filmare från Sverige, Norge och Danmark tävlar mot varandra, och det är allt från rena proffs till glada amat

örer.

Vi knökade SAABen full med utrustning och brassade iväg torsdag morgon. Första stoppen Kallekrona för att släppa av lilla proppen hos mormor och morfar. Som vanligt döljde hon väl eventuell separationsångest när vi for vidare. Vi rullade in i huvudstaden runt 6-tiden på torsdag kväll, och började med att hälsa på Hegge och Froggy och spana in deras lilla gossebarnsmirakel! Martinez och Stall-Tilda var också där, och det var gemytlig babylycka med goda kakor till!

Torsdagkvällen avslutade jag, A-Lo och Martinez på en grillrestaurant i Jakan, därefter hem till Ms päron i Kungsängen där vi annekterade undervåningen.

Upp på fredag morgon och ställde iordning utrustningen, därefter for jag in till stan. Martinez var tvungen att jobba sig lite och hämta upp nycklar till sin nya shag pad i Alvik, så han fick ansluta senare. Istället hookade jag med T-bone vid kulturhuset i Stockholm där vi klockan 12 fick höra årets tema: "Syndabock".

Jag och T tog oss till Birkastans pizzeria och åt kärlekspizza och spånade idéer. Vi drog vidare till ett café och drack blåbärssaft tills filmidén så slutligen infann sig. Jossan anslöt kort därefter, och hon gillade idén så vi jobbade på!

Vi ringde in lite skådisar som vi nu insåg att vi skulle beh

öva. Bingolott, Big Fred och Martinez anslöt vid St Eriksplan, sen drog vi ut till Jossans pärons hus i Spånga där vi även rekryterade hennes lillebrorsa! Vi bedömde att föräldrahemmet även skulle passa perfekt som location, så vi började spela in.

Mitt i inspelningshetsen fick vi den glada nyheten att Calle B skulle komma dit, och han skrevs in i en härlig bonuskaraktär som definitivt sätter spinn på handlingen.

Efter några timmars riktigt magnifik improvisationsfilmning tog vi en cast&crew-pizza i Spånga centrum innan vi filmade le grand finale och gjorde kväll.

Lördag morgon skulle jag börja med att dumpa över våra två timmar råmaterial till datorn, innan jag och T och M åkte in till Sergels torg för att skjuta en sista nyckelscen. Upptäckte att jag saknade en firewirekabel och fräste iväg till Kista Centrum och köpte en. Tillbaka till kunkan, bråkade lite med Final Cut Pro som tappade frames utan nåde, och till slut drog jag in allt i iMovie för att få sinnesfrid.

Upptäckte vid övertankningen att vi fått ett fatalt ljudfel på en av scenerna under gårdagen, och hela scenen måste tas om!!! Vi åkte i ilfart till Jossans lya i sumpan där T anslöt direkt från jobbet. Vi tog scenen på nytt med några updates, sedan in till Sergels där vi filmade det sista. På väg ut till Kungsängen körde vi sick-sack för att hämta in diverse underskrifter på skådisarnas deltagarkontrakt som tävlingsledningen kräver att man lämnar in.

Med tom mage och mord i blick började jag klippa vår lilla film i iMovie eftersom jag inte hade råd med mer FCP-strul. Även om iMovie kommer till korta vid lite mer avancerad redigering så passade det ypperligt till vårt format, och gränssnittet är ju så intuitivt att det borde få nobelpris! Jag hittade några av T-bones powerbars och tryckte ner dem i svaljet Tom&Jerry-style. Näringstillskottet gav bättre humör och fart i klippningen.

Redigeringen tog en paus för en utsökt lasagne och äppelpaj som Mamma Martinez bjussade på. Tung i buken återvände jag till klippningen. Materialet var helt kanon, 2 timmar och 15 minuter med bara bra tagningar. Jag lyckades klippa ner det till en första rough cut på 8:30. Tre och en halv minut för långt, och då var det redan tajt!!!

Med Martinez och A-Los hjälp lyckades jag fila bort material tills vi klockade in under lagstadgade 5 minuter. Supertempo och utan några som helst döda stunder. En kanonfilm om jag får säga det själv. Det enda tråkiga är allt guld man var tvungen att klippa bort för att det inte fick plats, vi hade kunnat göra en halvtimme dynamitunderhållning!

Dumpade till band och DVD och testscreenade för Ms päron. Den mottogs väl, och det var skönt att vara i mål. Vi övervägde att ta oss in till stan för att hooka med T och Rofl och Bingolott och dricka Shirley Temples, med orkade helt enkelt inte.

Söndag morgon. Jag åkte in till stan, lämnade in vår lilla film först av alla och trallade hela vägen tillbaka till Kungsängen. Där blev vi bjudna på en superbrunsch hemma hos Ts päron och även de gav filmen tummen upp. Jag och A-Lo tackade och bockade och styrde sedan söderöver igen, medan T och M började flytta saker till den nya lyan.

Övernattning i Kallekrona och hämta upp Soffipropp som även hon verkar ha haft en kanonhelg. Hem måndag morgon.

Nu tar det väl 3 veckor innan man får besked om huruvida vår film gått till final/prisutdelning i Köpenhamn. Om juryn har humor borde vi fan vinna, vår film är bäst! Men men, den som lever får se.

Jag får inte visa filmen på nätet (antar jag) eftersom jag skrivit på tävlingskontrakt och sånt, men några stills kan jag nog bjucka på.

Full fart

Är på väg hem från Trollerihättan där jag varit speaker på en Snel Hest-tävling i helgen. SRHA September Rundown Derby 2009 hette den. Steve-O var show manager och lyckades styra upp en riktigt bra tävling som verkade uppskattad av alla! Hårt men roligt arbete var det i alla fall på Sveriges kallaste plats.

Vi hann med något varv in till centrala Trollspättan också, men det var inte mycket med den stan. De försöker, de har t. ex. egen Walk of fame på Storgatan med stjärnor ingjutna i trottoaren med skådisnamn på. Kidman och Persbrants stjernor såg jag!

Nu är jag och fadren på väg hem efter att ha dumpat domarna på Landvetters flygplats. Trött som ett as. Bilden är exakt så som jag uppfattar världen just nu. Tur att jag sitter i högerstol.

Hej igen

Det har varit tyst ett litet tag nu igen. Här kommer senaste nytt:

Nog fick till slut vara nog, och jag sade upp mig! Skall inte kasta invektiv så här på bloggen, men jag kan sammanfatta med att det var det bästa jag gjort på länge, och jag mår nu sjufalt mycket bättre än jag gjort på ett halvår. Bye bye VA, hello world! Den ljusnande framtid är min!

De goda nyheterna slutar inte där! I oktober skall jag tävla i Videomarathon igen! Oavsett tävlingsutfallet kommer det bli grymt kul att spela in film igen. Ni Stockholmshomies som vill ha en roll behöver bara höra av er så får ni screen time!

Plus lite annat smått och gott som vi får återkomma till en annan gång!

What's what!

Idag har vi tvättat tvätt. Sedan jonnade vi ut till ett "rekreationsområde" där A-Lo fick springa en halv mil medan jag och Baby Obama lattjade i utomhusgymmet. Sen cyklade vi in till stan igen och åt lunch på ett italienskt hak.

Efter det for vi hem och hämtade SAABen för att åka och handla. Stannade till vid Operan för att kolla om mina prylar hade dykt upp, men det hade de inte. Surt! Men så, när vi hade handlat och stod och packade upp hemma ringde de minsann, mitt shit var funnet! Kul jul, Randolphsen har hängt med några år nu, repfria trots misshandel och förumlighet. Och jag kanske behöver dem till våren, så det var bra att de dök upp.

Det andra jag tappade på Operan, som också återfanns, var passerkortet till jobbet. Det kunde ju ha kvittat lika om det kom fram eller ej tycker jag. Har man inget passerkort borde man ju slippa jobba!

Snart börjar tredje delen av Sagan om Ring så spelar vi, kanske gluttar på det och äter en och annan jordnöt.

Jobbbbba

Kom precis hem från ett härligt 13-timmarspass. Alltid kul att köra buss. Enda smolket i bägaren är att jag tappade mina Randolphs och en annan grej när vi var på operan igår. De skulle ringa om de hittade dem sade de, men de har inte ringt. Får gå dit i morrn och visa dem what's what!

Är lite gossig i kolan, så jag ska nog duna in snart. Men jag är lite lockad att se stormningen av Helm's deep (Nä, jag vet inte vad det heter på svenska, Skäggbjäle eller Mufflonburg eller något kanske) i Sagan om Ringen - part deux som går på TV nu.

Bubbeligurr!

Boing!

Filmtajm

Förra helgen var jag i Kungsbacka med omnejd och spelade in film. Samma gäng som gjorde Death in a lawless town spelade nu in en bikerfilm med hårda knuttar och snabba bågar. Jag spelade just en hård knutte på en snabb båge. Fick köra en gammal Harald-Davidsson, spöa en ljudtekniker, strypa en spätta och ta en kula. Tror det kan bli en grim film. Crewen var precis lika härlig som senast, och gamla och nya skådiskollegor var så trevliga och roliga att helgen flög fram.

Har ännu inte sett några stills från filmen, så tills vidare får ni hålla tillgodo med en illustration av hur det HADE kunnat sett ut. Obs, bilden är ett montage!

Blä

Tillbaka på jobbet. Jag skakar av lycka. Dax att hugga i!

Fuskbygge

Vi har ett väldigt sofistikerat skoskåp i hallen, men eftersom det är konstruerat av danskar har det ingen urfasning baktill för att kompensera för golvsockeln. Det har därför stått en sockelsbredd ut från väggen och vinglat, och tusen och en pryl har fallit ner bakom det genom åren.

Nu tröttnade jag på ranglet och tänkte bygga en sockel. Minimal insats - maximal utdelning, är min devis, så jag mätte lite, åkte till Bauhaus, hittade en billig planka ("ytterpanel") med ganska lagom mått. Jag köpte plankjäveln, sågade upp den i tre likadana längder och for hem.

Väl hemma lade jag mina plankbitar på varandra som en liten trätårta, drog igenom några skruvar för att hålla ihop dem, och ta-da, min tattarsockel var färdig! För att slippa måla det råa eländet drog jag några varv silvertejp runt den synliga ytan. Nu ligger den på plats under skåpet som om den aldrig gjort annat, och skåpet är äntligen dikt an vägg.

Men jag är bra på mycket annat!

Tur i oturen

Idag åkte vi till Örenäs slott! Vi gifte oss där förra året och tänkte svänga förbi och insupa lite atmosfär igen. Grönt och fint var det, precis som senast, men det blåste en hel del och var mulet. Restauranten var dessutom stängd, så vi kunde inte äta där.

Istället spontanbrummade vi upp till Helsingborg, parkerade bilen och klev ombord på en av färjorna för att "tura" lite. Det går ut på att man åker fram och tillbaka mellan Helsingborg och Helsingör, äter mat och tittar på folk. Man kan förstås handla vin, sprit och godis också, men det känns som att hardcore-shopparna väljer de större bilfärjorna eller lokala etablissemang i Helsingör.

En snabb rekning gav att fartyget vi var på hade två restauranter. En föröver, men när vi stack in näbben där backade vi förskrämt tillbaka av stanken från några vedervärdiga danskars cigarettrökande. Istället gick vi till aktern och den betydligt flottare buffén. Vi tog ett fönsterbord och högg in på de kalla och varma läckerheterna.

Sophie tyckte nog att det var väldigt spännande att åka båt, hon tittade storögt ut genom fönstret när landmassan började röra på sig. Inom kort sov hon dock sin lunchsömn, stilla vaggad av öresunds vågor. Vi åt och tog det lugnt ett bra tag, men när båten för andra gången angjorde Helsinki kände vi att det fick vara nog.

Vi traskade i land, tog en fika på Micky Dee och tog oss sedan upp till borgen Kärnan, som är Helsingborgarnas stolthet. Vi åkte en betalhiss för att slippa alla tråkiga trappor, och den kördes av en rätt korpulent tjej som ätit chorizo till lunch. Väl på toppen sög vi girigt i oss av den friska luften och gick ett varv.

Borgen Kärnan är rätt ful, ingenting jag skulle vilja bo i, men vi spatserade runt i omgivningarna ett tag. Sophie körde lite trappträning vid en staty av jaktgudinnan Diana, och sedan tog vi Chorizoexpressen ner till stan igen och gick tillbaka till bilen.

I kväll skall vi äta mat av thailändskt snitt, och sedan slåss vi om fjärrkontrollen under Bröllop & Jäkelskap på fyran. Vid 22 får jag sätta in en coupe de grace och återta befälet, för då är det V på sexan. En Löfsk tradition!

Checkpoint

Nu är det dax för en liten avstämning: Vilka läser egentligen den här anspråkslösa bloggen?

Regel: Om du har läst så här långt så MÅSTE du skriva något i kommentarsavsnittet. Det kvittar om du är gammal eller ung, om du känner mig eller bara surfade in här av misstag. Kommer du inte på något att skriva så skriv "Hej". Ingen kommer undan.

Vill du vara anonym gå det bra förstås, det viktiga är att du skriver något.

Se så, sockra mitt ego!

Olovlig körning

Keep on truckin Sophie!

Ratta

Dax att brumma lite igen *gäsp*

Jobbeh?

Idag kör jag Flugbuss. Många långa raster. De hade slut på Empire
så jag fick köpa nått brat-magasin istället. Bob Downey Jr är ju
alltid bra... Nu skall jag köra från Sturup till Lund, sedan rast
igen. Hard knock life!

Mac Daddy

Hej igen kära bloggläsare. Jag hoppas ni har haft det goda förståndet att följa mina umbäranden på greenapples.se ett tag nu, men Amerkaresan är över och nu väntar lite lugn och skön bloggvardag ett tag.

Vad nytt? Jag har haft i princip alla sjukdomar i stora läkarboken, inklusive rakitis, och är fortfarande inte helt hundra. Halsont Deluxe står på menyn just idag.

Jag trotsade mina krämpor och åkte till Kallekrona med den ömma hustrun och det bedårande barnet. Där hade vi lata dagar i ömsom sol, ömsom regn. Lite bad i hav, grillning och allehanda sällskapsspel och -lekar avnjöts. Sophie fick bada i barnpool på gräsmattan, leka i lekstugan och smyga på katten Kosmos.

I Karlskrona gick jag och A-Lo även och såg senaste Harry Potter-filmen. Den var mycket bra, och man blev tvivelsutan sugen på att läsa om sista boken.

Vi har även hängt hos päronen på Kruddis där vi sakta har närmat oss ämnena "Traktor" och "Fyrhjuling" med Sophie. Hon tar baby steps, men väntas kunna köra själv före höstplöjningen. Herr Fisk m. fam. kom förbi för lite trevlig fika och uppdatering. Några nya föl har förevigats på bild, och Sophie har sagt Bä!

Jag, A-Lo, Soffan och Modern åkte en dag till Norrvikens trädgårdar och kollade in dem. Det bästa med den resan var den kalla Gazpachon de serverade (den var gul), och det sämsta var de 2000 kronorna jag fick hosta upp när en laserman i en buske klockade mig till 59 på 50-väg. Tur i oturen att det inte var 159 som är min normala marschfart.

Jag har efter många ohm och men tagit steget över till Den Ljusa Sidan. En 15-tums Macbook Pro 2,66 GHz med 4 gigg minne och dubbla graffewåfflor är införskaffad. Ren och skär njutning. Aldrig mer Windows! Har redan börjat skissa på lite kreativa projekt och filmer som skall förverkligas, sedan Macen anlände har jag varit som en Konstfackstudent uppjackad på Absint och snabbnudlar. Bl.a. A-Lo har fått smaka på mitt nyväckta konstnärliga flöde, The Book Pond är nypimpad och fin.

Det har förstås hänt mycket annat skoj, men det får nog räcka med rapportering för den här gången. Vänta er mer snaskig action dock, augusti är smockfull med aktiviteter. Filminspelning (framför kameran) och släktträff, midnattslopp i Sthlm och 48 timmars non-stop trucking till München för att hämta Martinez brollas bohag.

Semester

Ett kort kungörande: Jag och T-bone och Martinez åker till staterna i morrn. Följ våra öden och äventyr på http://www.greenapples.se

Veckan i korthet

Hej blogg!

Kort sammanfattning: Förra helgen stog flakcykeln färdig efter sin totala overhaul, och Soffan fick inta högsätet på några sköna utflykter. Hon diggar gamm-hojen skarpt, och förutsatt att ingen långfingrad malmöit stjäl cykeln så får hon ärva den om sisådär 10-12 år.

Denna vecka har varit ganska busyfull. Jag fick en dykkurs i fölsedagspresent av den bedårande hustrun, närmare bestämt en kurs i hur man dyker med torrdräkt (eller porrdräkt som man säger till vardags). Om vattnet är varmt och skönt dyker man med en våtdräkt, och i en sådan blir man våt, men det gör inget, eftersom vattnet är så varmt. Här i Sverige är vattnet dock kallt, så här ska man ha en torrdräkt på sig, vars funktion är att hålla en torr. Man kan ha hur många lager som helst av gosiga underställ och tröjor på sig under en torrdräkt för att motverka kylan. Försöker man ha samma plagg på sig under en våtdräkt blir de våta och tunga och då får man gå hem. På botten. Så där har ni skillnaden på en våt- och en torrdräkt.

Eftersom det krävs lite andra skillz för att bubbla runt i porrdräkt fordras en speciell certifikatsutbildning. Det var alltså en sådan jag hade fått i present, och den var inplanerad till tisdag och torsdag denna vecka.

Tisdag hookade jag med väninnan Johanna, tillika Dive Master Flash. Hon drog lite bra-att-veta om torrdräkter och integrerade viktbälten (som jag inte heller dykt med innan), sedan fyllde vi en bang bus med tuber och utstyrsel och åkte till Dalby. Där ligger en utomhuspool som p.g.a. ett tekniskt mis-hap hade värmts upp till 29 grader dagen till ära. Jag suitade upp, hoppade i, så började vi med lite övningar på botten. Jag skall inte tråka ut er med detaljer, men det rörde sig om allehanda manövrar som borgar för säker och problemfri dykning. När Johanna tog sig an en annan elev bubblade jag runt för egen maskin och kände på dräkten, det var trots allt lite annan känsla och teknik än att dyka vått.

2 timmar senare var vi klara för dagen och bolmade hemåt igen.

Onsdagen fick jag vila grodmansmusklerna, för då var det filmtajm med den lokala hjärntrusten. Vi gick och såg Terminator Salvation som var bra och välgjord, men inte riktigt lika episk som ettan och tvåan. Efter ruppen drog vi till det Lilla Torget och åt indisk mat och slängde käft.

Torsdagen var det dags för uppdyk, och nu var det no more mister uppvärmd pool. Trettongradigt öresund var det som gällde, och det blåste kuling fuling. Huttrande stog vi och blickade ut över ett hav som hade fått Hemingway själv att gå efter el-filten. Men men, alla andra dykare jiddrar ju om hur jävla macho det är att dyka i nordliga vatten, så det var bara att kliva i. Inte så farligt kallt initialt, men när jag skulle göra fin pivots på tre meters djup i en undervattenssluttning var rullningarna så starka att jag for omkring som en päronboll. Tillslut fick jag styr på doningarna, och vi simmade iväg på 7-8 meters djup där det var lugnt.

Sikten låg på 4-5 meter, och på just den här dyksiten fanns en massa GB-glassgubbar överallt, och en vägskylt som stog på botten. Såg en hel del krabbor som krabbade omkring och ett gäng firrar. Vi tog oss bort till ett vrak och spanade in det innan vi gled med strömmen tillbaka längs sluttningen. Tillbaka på startpunkten gjorde vi 3 minuter safety stop innan vi gick top side. På ytan fick jag i uppgift att ta av väst och tub (allt skrot man har på ryggen, förer som inte dyker) och sedan sätta på det igen. Vågorna gick höga och jag guppande som en kork, men det gick bra ändå.

Upp på land för lite ytintervall och en muffins. Blåste även upp torrdräkten till en stor michelingubbe med mig mitt i, det var barnsligt roligt.

Dyk två gjorde vi en kontrollerad nedstigning i fritt vatten, och det gick nog bra. Sedan gled vi bort till ett gäng stora betongfundament och cirklade runt dem på 10 meter. Det kändes betydligt svalare nu, men det blev inget större problem. Fick öva lite på vinkelvolten man gör för att ta sig ur situationen när benen på dräkten råkar fyllas med luft så att man tillslut hänger upp och ned. Volterna satt där de skulle, och resten av tiden funkade vi mest runt och spanade på balla grejjor.

Sedan upp, glida ur gummit, in i varma bilen och brumma tilbaka till dykcentrat. Där fyllde vi i logg, och avklarade lite pappersexercis. Nästa vecka skall vi ha en liten teoretisk checkup, och sedan är certet klart. Superkul att dyka lite igen, öresund var roligare än väntat, och praktiskt att ha porrdräktscert.

Idag var kroppen trött av veckans umbäranden under ytan, så det blev en softish kväll hemma. Brassade på en flintastek som legat och pockat i kylen hela veckan, jazzade ihop en spontan salsa på färska tomater och sedan goffade vi i oss av allt ackompanjerat av lite halloumi, avocado och aioli. Har precis gluttat på filmen Benchwarmers som var rrrolig, och nu är det V. Good shit! Good night!

Cykeltur

Prämiärtur för Sophie i overhaulade flakcykeln. Just nu chillar vi i
Västra Hamnen, sen ska vi handla!

Bling bling!

Xzibit tittade förbi och pimpade mitt flak...

Sådärja

1200 timmar senare, Sophies mobila plattform är klar. Nåja, en sadel
och ett flak ska ju på också, men nästan...

För er som inte kan Kungsängens historia; detta är alltså
flakcykeln som fostrade undertecknad och gav mig mina gudomliga
lårmuskler. Efter lite massiv upputsning kan nästa generation ta
över, till att börja med som passagerare!

Hazmat

Haverikommisionen

Hur skall detta sluta?

"What's our vector, Victor?"

Har precis sett filmen Airplane! eller "Titta vi flyger" som den heter på svenska. Vilken skrattfest. Komedier blir inte så mycket bättre än under ZAZ gylldene era.

Ted Striker & co ägnar sig åt instrumentflygning

I helgen skall vi ut till päronens gård där Sophie skall få busa med Compis och jag skall skruva lite på flakcykeln. Skulle vara najs att ha den klar före semestern så man kan sommarcykla lite i alla fall.

Kort bloggning idag, för jag är helt sönderfnissad av filmen. Oveur and out!

On set

Idag gjorde jag ett knäck åt Selin och Filmcafé. Intervjuade regissören till Mañana som öppnar på biograferna i morrn. En riktigt trevlig kille som levererade bra intervjumaterial. Han var upptagen framför kameran på en inspelning av Anders & Måns nya TV-program, men jag kunde hugga honom under en rast, utnyttja lite scenbelysning och skjuta av en hyffsad intervju. Sedan hängde jag kvar och sköt lite inklipp och tjötade med besättningen.

Anders & Måns var hyvens killar de också, men det hade väl ingen egentligen betvivlat.

Just det ja, fick till och med göra en liten statist-ståa i en av bilderna. Tror inte att jag kommer att sticka ut, men vet man var man skall kolla så kan det bli score, come November eller när serien nu går i luften.

På ICA hittade jag en DVD-box med filmhistoriens tre bästa komedier; "Top Secret!", "Airplane" och "The Naked Gun", ett givet köp förstås! Har precis avnjutit den förstnämnda. God damn vad bra den är! Är sjukt sugen på att göra egen film igen. Var allt för länge sedan. Tufft när ens favorit-cast & crew är i Sthlm, känns lite som att hoppa över skaklarna att göra film med snapphanar helt plötsligt. Får se vad som händer. Sophie kanske kan starra...

Slackersöndag

Igår kväll efter födelsedagsgrillning med Martinez mojja kom T
över, och så hyrde vi Pineapple Express. Den var göy som fan. Vi
knoppade dock in redan vid 0100 eftersom vi skulle upp och dra en
golle idag på morgonen.

Lite lätt molnighet och lugnt med folk. Mitt spel öppnade ok, men
efter tre hål kukade det ur. Resten av rundan gick i vredens tecken.
Jävla skit. Jag behöver lektioner.

Nu är jag och M i Kista och softar med varsin tallrik Svininfluensa
Surprise på anrika Lewinsky's. Snart flyga hem. Tråkigt, för det har
varit en grim helg, men skönt att återse A-Lo och Sophie.

1:a maj

Finns det något bättre sätt att tillbringa 1:a maj än lite golle
med Martinez och Joniz? I ett solkysst Uppland spenderade vi vår dag i
bunkrar, talltoppar och dammar.

Nu är vi i bilen på väg för att hooka med T-bone. Joniz sitter bak
och räknar poängen. Han vann säkert...

I afton ska vi planera semester. Sweet!

Stieg Fucking Larsson

Eftersom jag inte legat i koma har jag inte kunnat undgå att märka uppmärksamheten kring Stickan Larssons s.k. Milleniumtrilogi. Jag har inte kännt någon större lust att läsa böckerna, men när de nu filmatiserats tänkte jag göra en "Sagan om Ringen" och passa på att läsa dem innan jag ser filmerna.

Och min bild av svenska folket som kulturkonsumenter sjunker ner mot rekordlåga nivåer!

Efter att ha läst första och halva andra boken är bilden glasklar av Larsson som författare, och jag kan inte för mitt liv förstå att han hyllas så unisont.

För det första skriver karln så fyrkantigt att det får Jan Guillou att framstå som Sartre. Alla goda människor är socialdemokrater, använder Mac, dricker kaffe och äter smörgåsar, röker, och har en liberal inställning till sex. Har någon karaktär ett exotiskt osvenskt drag så vet man genast att personen kommer att beskrivas som moraliskt och intellektuellt överlägsen genomsnittet. Alla goda människor bor på Södermalm i Stockholm. De är också "skrämmande intelligenta", "ruskigt bra på att slåss" eller "fantastiskt följsamma älskare".

Alla skurkar är rågblonda män med klassiska svenska efternamn, som garanterat inte röstar till vänster. De är tillsammans med 97% av det manliga beståndet i böckerna sadistiska sexualförbrytare. De hemfaller också till en och samma smädelse, "fitta", när de pressas av en stark kvinna. De bor förstås inte på Södermalm. De kör inte Mac.

Vad som gör det hela än mer outhärdligt är författarens fäbless för att slänga sig med redundanta tekniska specifikationer. Och det blir pinsamt att han är uppenbart selektiv med när han gör det. Istället för att hjälten "kollade sin e-post" så kan man läsa hur "Mikael startade sin Apple Macintosh iBook med 1 Gigabyte internminne och 14-tumsskärm och startade sitt mailprogram." Det lustiga är att man vet ingenting om t.ex. vilket fabrikat Mikaels mobiltelefon har. Det är bara en "mobiltelefon". Larssons kärlek till Apple, och hans behov av att basunera ut till hela världen att han har koll på deras produktsortiment känns lite sorgligt på något sätt. Att alla protagonister är omänskligt och överjävligt skickliga på allt de företar sig är också en indikation på att det är mer ett 900-sidigt hävdelsebehov man läser än en romantrilogi.

Vad mer då? Jo, alla karaktärer är på Guillouskt manér stöpta i ett begränsat antal formar. De Goda Människorna har exakt samma uttryckssätt böckerna igenom. De talar ett väl genomtänkt och uppbyggt språk, som hämtat från en handbok i politisk retorik. För att krydda till det lite slängs det in lite folkliga svordomar som skall ge dem en lite oslipad känsla. Om man skulle göra tecknad film av trilogin skulle en och samma person kunna dubba alla "good guys".

De onda är förstås intellektuellt underordnade de goda, och det märks i att de ofta väser kvinnoförminskande invektiv när de blir pressade av en silvertungad hjälte.

Sist med inte minst: Alla som står för goda ideal i böckerna äter smörgåsar. Jämt! Det går inte många sidor mellan tillfällena då någon "kokade kaffe och bredde smörgåsar" eller "satte sig på ett café och beställde in kaffe och smörgås". Skurkarna ertappas konstigt nog aldrig med att äta smörgås.

Så om du är socialdemokrat, röker och knullar runt, gärna avviker från den heteronormativa vita pöbeln, äter smörgåsar och uttrycker dig som en toastmaster på Lingvistikföreningens årsträff, då är du OK i Stieg Larssons bok!

Förmildrande omständighet: Handlingen är intressant. Dock tar det alldeles för lång tid att komma igenom den eftersom Journalist-Larsson älskar att grotta ner sig i sida upp och sida ner av utredningsarbete, som ingen vettig själ kan roas av. Om man skar bort allt onödigt dravel som inte för handlingen framåt hade man haft en relativt underhållande pamflett, lämplig för distribution till Ung Vänsters årsmöte som peppande läsning före efterrätt och kampsång.

Så, även om böckerna kan tillskrivas ett underhållningsvärde, till lika delar avsiktligt som oavsiktligt, så accepterar jag inte att de omsjungs som hög literatur. Sluta med det! Ett hån mot duktiga författare, det är vad det är.

Vårtvätt

Har tvättat hogg! Nu köpa sneakers.

Ny fån

Av synnerligen viktiga skäl har jag skaffat ett nytt mobilabbonemang för att fortsättningsvis sköta allt mitt privata telefonerande med egna doningar. Och som en liten bonus var jag tvungen att tjacka en iPhone 3G. Och eftersom i princip hela världen redan skrivit om vilken bra lur det är så besparar jag mig den mödan. What they said, helt enkelt!

Annars rullar det på. Har varit på tre provfilmningar nyligen, det ena gänget hörde av sig idag och ville ha med mig i sin thrillerpilot som de skjuter till hösten. Det blir nog roligt! Får se om de andra hör av sig också, nu sjönk ju risken för dubbelbokning något.

Just nu väntar jag bara på att förkylning nummer 1023 sedan Sophie började på dagis skall lägga sig så jag kan gå till jobbet igen. *sniff*

Dax att deklarera

I år fyller jag i min förenklade självdeklaration med en inre frid, som enbart vetskapen om att Malmö Högskola har ett självtrummande träd, kan ge.

Kan ni föreställa er att försöka bedriva utbildning utan en sådan tingest? Otänkbart!

Jag fyller i ruta K2307 - Utökade kulturbidrag - och skjuter till en extra slant. Plötsligt känns inte finanskrisen så övermäktig längre.

Det finns hopp.

Trädet spelar!

Southbound and down

Sitter på Micky Dee i Helsingborg och väntar på en buss jag skall köra ner till Frankfurt. Det skall bli kul att klösa lite tysk asfalt igen, till och med färjeöverfarten med Scand(al)lines känns märkligt lockande. Det kan ju bero på att det är alldeles strålande vårväder, eller att Skäggets förehavanden för 2000 år sedan idag ger oss agnostiker en skön fyrdagarshelg.

Jag och en co-driver kommer att ratta ner en Setra HDH till Kirchheim strax norr om Frankfurt. Där kommer vi mitt i natta möta en norrgående dubbeldäckare, och på ett dunkelt raststätte är det tänkt att fordonen skall byta besättning och sedan fortsätta i sina respektive riktningar. Det innebär att jag är tillbaka i Sverige redan i morgon runt lunch, ochförhoppningsvis hinner jag med en provfilmning i Malmö i morgon kväll.

Har förövrigt två provfilmningar jag väntar besked på, skall bli spännande att se hur det går.

Nu ringde just Setran, de är här om 10. Jag går och pudrar näsan och hoppar igång bussförarcharmen.

24 timmar action börjar NU!

Får får vår?

Trots den förbannade dödsförkylningen jag brottats med senaste veckan kan jag uppskatta det faktum att det börjar bli vår. Har precis varit på Biltema och köpt ett batteri, och på väg mot tåget sprang jag på lite dikesblomster.

Nu ska jag hem och snyta ur mig den miljonte litern snor, hosta upp ytterligare lite blod och förhoppningsvis få igång hoggen för lite tröstbrum.

Zumba

Tvärs över gatan från nya kontoret ligger ett litet gym. Fick ett erbjudande om billigt årskort i någon "goda grannar"-anda, och jag slog till. Lite cyklar, någon roddmaskin, en källare med skrotmaskiner. Och så tre s.k. gympass om dagen med olika inriktning.

Jag gled över på lunchen i onsdags med siktet inställt på boxpass. Jag har inte boxats på några år, och kände att det kunde vara kul att veva igång igen, även om det är mer fusk än fullkontakt.

Väl där frågade jag i receptionen om boxpasset var fullt, men personalen förklarade att boxningen är på torsdagar, jag hade alltså kollat fel på schemat. Istället förklarade de att danspass stod till buds, närmare bestämt Zumba. Jag tänkte att, what the fuck, nu är jag ju ändå här, så jag böt om och kvistade in.

Jag var ensam gosse i salen, och de samlade kvinnorna sneglade nyfiket i min riktning. Instruktörer klev in, jag presenterade mig och nämnde att jag var ny. "Det skall nog gå bra" sade instruktören med en lätt road blick.

Så drog det igång. Samba, salsa, merengue, you name it! Om det innebar höftrullningar, juckningar och exotiska rörelsemönster så fanns det med i programmet. Avancerade stegkombinationer i 160 bpm, barnförbjudna armrörelser som för tankarna till arabiska nätter i heta tält och det ständigt närvarande stjärtskakandet.

Jag låg konstant en halv takt efter med blicken fastsvetsad vid instruktörens fötter som var överallt samtidigt. Mina armar befann sig i ett parallellt universum och jag fick dem aldrig att synka med resten av kroppen. Jag var katten i det hermelinhav av synkroniserade kvinnokroppar som dansade runt i rummet. Och jag pustade, stånkade och svettades.

Men jag överlevde. Det var bra för pumpen. Lite kul faktiskt för en gammal sång- och dansman som mig. Och jag fick uppmuntrande beröm, om än mer könsgrundat än baserat på faktisk prestation. Så jag tror jag skall gå några gånger till och se om jag kan lära mig stegen och hitta höftrullningen. These hips don't lie!

A-Lo kallar det veckans högoddsare.

På torsdagen återvände jag till gymet för boxpass. Jag ingjöt skräck i de andra pastellnissarna med mina genuint mördande slag och min djuriska frenesi, och fick träningsvärk nå djävulskt. Men det var också kul, så det kör jag nog också vidare på.

Nu har vi prexis kollat på Robertson med fassan som tittade förbi. I morrn skall jag kanske hämta ner hojen från Hörby som jag var uppe och varmkörde idag. Fan vad kul det var! Blir tufft att sälja den.

Skoj ohoj!

Nu har jag något riktigt kul på gång. Ni får tids nog veta mer.

I helgen var jag uppe i Stockholm och lattjade. Fredag kväll åkte jag och Martinez och handlade kött och grillkol, sedan stog vi i kyla och beckmörker och grillade ihop det ljuvligaste av skrovmål. Vi åt och åt, och sedan låg vi med magarna i vädret och stönade oss till sömns.

Lördagen skyndade vi långsamt upp ur sängen, slökollade lite Mythbusters & Co innan vi masade oss in till stan. 14 hade vi stämt träff med C-line på ett fik på Sveavägen för att tjöta lite om vårt nya manus, och annat filmrelaterat.

Det blev ett kärt återseende av C, och det tog inte många nanosekunder innan det kreativa snacket flödade ymnigt. Åtskilliga timmar senare hade vi fått nyttiga synpunkter på manuset, och gett tillbaka nyttiga synpunkter på en ny sitelayout som C-line skall släppa snart.

Efter att ha vinkat C adjö ångade vi hem till Blingarö igen för ett snabbt durshande och ombyte, därefter tillbaka in till Kungsholmen. Martinez var bjuden hem till en volleybolleypolare som hade bartömning i sin 30-kvadratslya. Vännen var snäll nog att släppa in mig också, och vi hade med oss en flaska flådigt bubbel som värdinnepresent.

Festen var kul, najs plockbuffe och massor av sköna människor. Halva kalaset bestod av volleybollspelare, andra halvan var läkare, och i princip alla var frankofiler. Timmarna rusade iväg, och till slut blev vi utjagade som sista kvarvarande gäster vid 3-snåret. Vi skjutsade två nya bekantskaper (en brittisk matematiker och blivande fru) till Kungsholmstorg innan vi bolmade ut i lantmörkret och gjorde kväll.

Söndag morgon åt vi baguettefrukost, låg och lurade några timmar, och åkte sedan in till stan igen för att hooka med T-bone. Han höll på att sanera sin lägenhet som skall hyras ut till något kjoltyg nu när T flyttar ihop med J-Lo. T-bone var duktigt stasad när vi överraskade honom i lägenheten, och han jagade iväg oss med dammvippan så att han skulle få städa klart i fred.

Vi tog ett varv förbi Fridhemsplan och scorade hufvudwerkstabletter och resorb till stackars M som hade skallebank av lördagkvällens umbäranden. När vi återvände till den rena lägenheten var allt klart, och T började varva ner från de 16000 r.p.m. han verkade ha gått i.

Vi tre drog till Birkastans Pizzeria och beställde in kärlekspizza a plenty. Den slank ner med ett glufs, och så var man proppmätt igen. Vi ägnade sedan återstoden av dagen åt lite mild planering av något skoj som kommer att hända i sommar. Mer om det senare...

Vid 21-snåret klev jag på Malmö Aviations 146:a och däckade på rad 2 innan huvudstället lämnat marken. Dreglande och med nackont väcktes jag ur min törnrosasömn av att vi började sjunka från flight level ner mot ett stormigt sturup. Det var skumpigt och bumpigt, och piloterna gjorde en riktigt fulinflygning. Jag satt och spanade ut i stormregnet och såg plötsligt banljusen precis 90 grader till höger om oss, kort därpå girades det hårt styrbord innan 146:an några sekunder senare satte i kraftig sidvind med dubbelstuds. Det måste ha varit bråttom hem på flight deck. Flygbusskollegan lät mig åka gratis, och runt 23 var jag hemma i sängen. Snipp snapp! Kul helg!

Öppet brev till TV4s tittarombudsman

Kan inte Helge Skog hålla käften?

/Vän av ordning

Sova middag

Och drömma om Pro Wrestling!

Remeniss

I natt klockan noll ett nånting: Brewsters Miljoner på TV. Haja att jag kommer att sitta bänkad!

Fan vad najs att det är helg igen. Det här jävla jobbet jag har är ju bara en massa jobb hela tiden. Dag som natt. Nu har jag dessutom beredskap i en vecka. Oavsett tid på dygnet måste jag vara beredd att ila iväg så fort läderlappssignalen lyser på himlen.

Just nu glor jag på Låtom Oss Dansa på fyran, och funderar på vilket av följande som kommer att inträffa först:

- Hollywood ringer, ursäktar att de har dröjt, och erbjuder mig 100 mille i budget för att nyinspela "Numb Bacon" med T-bone, Robert Downey Jr. och Tina Fey.

- Hollywood ringer, ursäktar att Robert Downey Jr var uppbokad, och erbjuder mig 150 mille och final cut för att spela in "Brute Force" med T-bone, Tom Skerrit och Chow Yun Fat. Martinez som D.P.

- Sjölunda Bajsverk ringer, ursäktar att andningsmaskerna är slut, och erbjuder mig att fixa fiberförbindelsen i den av fekalier översvämmade grovgallerbyggnaden.

Ladbrokes har stoppat alla vad på alternativ tre...

Shoppa med loppan

Idag är A-Lo i Estocolmo. För att täcka för mig när jag skulle på provfilmning kom syster yster och Steve-o in och passade Sophie. När jag var klar gick vi allihopa ut och fikade lite, och stack in skallarna i en eller två affärer.

Nu blir det snart mat, sedan Step Brothers på hyr-DVD.

Såg att Rambo III går sent ikväll också. Good stuff!

Muzak

Jag gick och köpte mig ett keyboard som jag jackade in i Hackint0shen, och nu är det synthfest varje kväll hos Löfs. Förutom en skön ambient-tolkning av temat från "Närkontakt av tredje graden" och en taktfast nyversion av Sophies favoritlåt har jag även hunnit få ur mig en skön "Capella-möter-Coldplay" med det bästa från två sinnestämningar. Garageband är göy!

Får se om jag lånar hem stormembransmikrofonen från jobbet och harklar ur mig ett vocal-spår till något alster. Kanska trallar lite om hur jävla blåsigt det är i Malmö och hur illa alla kör här. I refrängen listar jag mina favoritkebaber i stan. Tänk Basshunter och Håkan Hellströms kärleksbarn, bortrövat och hjärntvättat av Goran Bregovic, så skulle det låta.

Nej, skämt åsido, jag kanske skall börja med att scora någon av mina gamla filmer. Det blir bra övning. Nu ska vi se hur fan man gör filtersvep i Garagebandet...

Freitag!

Har gått och varit småsjuk i en par veckor, men eftersom saker och ting inte löser sig av sig självt där jag jobbar har jag inte kunnat stanna hemma. Detta har troligtvis bidragit till det utdragna sjukdomsförloppet, men sedan några dagar känns det bättre. Undantaget var gårdagen då jag överraskades av en matförgiftning, troligtvis orsakad av några danska salmonellaägg jag tryckte i mig i onsdags lunch. Mensvärk, illamående, frossbrytningar och nedsatt allmäntillstånd var inget vidare. Förbannelse över danskarna och deras besudlade ägg!!!

När jag stog med huvudet i en kabelhärva idag vid 15.30-snåret idag fick jag nog av arbete för den här veckan, så jag jonnade hem, bytte påse och körde iväg till innebandyn som jag inte deltagit på på flera veckor. Det var skoj att veva igång plasten igen, men konditionen var rekordlåg. Jag pustade och stånkade omkring på planen som en KOL-sjuk, satte i och för sig en del sköna strutar, men hade en allt som allt rätt sugig come back.

I morgon skall vi ha konferens med jobbet i vårt fina vattentorn, och på kvällen går vi nästgårds till Malmö Arena och tittar på Schlager. Jag lyckades fixa lite tröstplåtar till kvällens genrep till A-Lo, Evert och Dykarn, så de är där just nu och frotterar sig.

Ensam hemma innebär unnestund, så jag har en stadig bit kött i ugnen, colan står väl kyld på balkongen, och snart börjar Walk the Line på åttan. Sweet!

Idioternas sammansvärjning

I kväll tänkte jag och A-Lo att vi skulle ta och besöka biografen och se en film. Vi slog till på sena föreställningen av "The International" som i mina ögon fått ett rätt ljumt mottagande men ändå verkade rätt lovande.

När vi kom in i den nästan tomma salongen hade ett annat par satt sig på våra platser, men de flyttade sig snabbt till sina rätta stolar. Vi slog oss ner och kort därefter kom ytterligare grupper av människor in, vilka samtliga satte sig på fel platser med förvirring och omgruppering till följd. Vadan detta resoluta motstånd mot att bara följa anvisningen på biljetten?

När filmen nästan skulle börja kunde vi konstatera att kvällens hjärn-trust var samlad runt om oss. Direkt bakom oss satt redaktionen från P3s "Din Gata" och språkade sådär sydländskt osvenskt och härligt, samtliga med onaturligt högt tonläge. Efter att A-Lo vänligt bad dem dämpa sig i filmens inledning slängde de förstås tillbaka en syrlig kommentar, och även om de sänkte volymen en smula kunde vi fortsatt ändå njuta av "Schoo bruschan, vem e deen mannen?" och "Abu, varfor gjorde han så, len?" filmen igenom.

Detta var förstås irriterande, men en ljum smekning jämfört med sällskapet framför. Det var "Svenska Modebloggare med ADHD" på kvällsutflykt. Frigående höns som fått hjärnskador av långvarig väteperoxidexponering. De kacklade, tjattrade och skrattade högt vid totalt opassande ställen. Ohämmad och deprimerande dumhet i sin renaste form.

Så där satt vi, inklämda mellan den mänskliga idiotins två ytterligheter. Och man kan bara konstatera att människan är slut som art. Sönderavlad bortom räddning. Härifrån går det bara nedåt tills våra barnbarnsbarn blivit så lågpresterande att de glömmer bort att andas.

Och film är inte längre bäst på bio.

Filmen var hur som haver jättebra, den var spännande och lyckades överrösta alla störande element tillräckligt mycket för att hålla mig fängslad. Gå och se om ni vill se en thriller i ordets mest genuina betydelse. Den får 4 starka hattar av 5 möjliga.

Föräldrafritt

A-Lo är på After Arbeit och Martinez är i stan, så ikväll är det bara vi barn hemma. I ugnen steks just nu lamm från päronens gård, och snart skall vi frossa. Sophie tjyvstartade med sin kvällsmacka.

Air time!

Ikväll fick jag mycket exponering i SVTs Mia & Klara. Skönt att bryta type castingen som butter viking.

Om ni missade det, smurfa in på http://svtplay.se/v/1444704/mia_och_klara/del_4_av_8. Första sketchen. Boom! That's how I roll baby!

Hej mitt vinterland

Sent tillkomna läsare kanske har missat att Malmö stad bryter mot Genevekonventionen och vägrar ge Sophie förskoleplats före den 1 mars. Så är det i alla fall, och sedan andra februari jobbar även undertecknad heltid.

Barnpassandet har istället med bravur sköts av De Två Familjerna ("Capulets & Montagues") där Fam Löf satt första veckan i Malmö, och Fam Lor hade Sophie hos sig i Kallekrona andra veckan. I det barnfria Malmö har jag och A-Lo gått på bio en gång, och sedan i princip jobbat konstant dag som natt.

I går kväll lyckades jag slita mig från fliten och tillbringade kvällen med några polare spelandes brädspelet "Battlestar Galactica" till pizza, cola och anklagande utfall. Kul och spännande som alltid. Jag fick spela bad guy (igen) och var i det vinnande laget (igen). Hoppas att jag blir bjuden fler gånger.

Det har förstås varit bra att kunna jobba och så, men det har varit hemskt tomt hemma på kvällarna när inte lilla Proppen rejvat omkring där på kvällarna. Vi sprang redan första dagen och köpte en webbkamera som paketades upp till Kallekrona så att vi kunde utöva visst föräldrainflytande på distans under veckan. Det var en life saver!

Nu är vi uppe i Blekinge igen för ett kärt återseende, Barney Apa är i toppform och har skinit ikapp med solen hela dagen. Vi tog en lång promenad i finskor och pulka, har fikat och ätit gott, och jag hann till och med lura lite på sofflocket. Nu förbereds supén medan Sophie mumsar kvällsmackan. Sedan blir det förstås sångtävling på TV under glada tillrop.

Efter två veckor åter i grottekvarnens slit kan jag konstatera att den gamla devisen från skoltiden står sig väl: "Det bästa med skolan är rasterna!"

Datadebakel

Idag satt jag i godan ro och surfade lite framför Discovery Channel. Barnet låg i sängen för sitt dagliga sov, och jag hade precis ätit lite lunch. Frid & Fröjd.

Så plötsligt upphör Internetförbindelsen att fungera. Jag traskar in till ADHD-modemet och konstaterar att WAN-lampan inte lyser (modemet har alltså ingen kontakt med omvärlden). Jag startar om eländet utan att WAN-lampan kommer igång igen.

Ringer upp Bredbandsbolagets support och förklarar för kvinnan i luren att min uppkoppling är borta, och för att parera eventuella frågor om vilket antivirusprogram jag kör eller om jag har defragmentiserat modermodemet nyligen så nämner jag att WAN-lampan inte lyser. Supportkvinnan hummar och fipplar lite och håller med om att det inte ser bra ut. Hon börjar upprätta ett supportärende och frågar av ren rutin om jag har kopplat in alla sladdar rätt. Jag biter ihop och säger att, ja det har jag, och ingenting har ändrats sedan i morse då allt fungerade.

Supporten ber mig ändå dubbelkolla att sladden sitter i rätt hål på modemet, och efter lite brytande och bändande bland tighta kabeldragningar kan jag bekräfta att det är rätt. Hon frågar hur modemet är anslutet till väggen, och när jag berättar att det sitter via en 5-meters skarvsladd vädrar hon morgonluft och berättar att det inte rekommenderas. Jag suckar inombords och förklarar att det trots allt har fungerat tidigare, och att sladdlängden troligtvis inte ligger bakom det hela.

Supportkvinnan meddelar att de får skicka ut en tekniker, men jag bör koppla om modemet så att det sitter direkt i väggen innan teknikern kommer, annars kan vi bli skyldiga 1500 bagis i straffavgift. Så frågar hon om jag har möjlighet att koppla in modemet direkt i väggen medan hon hänger kvar i luren, bara för att dubbelkolla.

Jag tillmötesgår henne med diverse obscena handgester som tack och lov inte förmedlas över teleförbindelsen. Efter ett akrobatiskt elände lyckas jag koppla bort det inväxta modemet och bär bort det till Första Telejacket som sitter vid Sophies spjälsäng. Jag drar ut sängen för att kunna dra ut skarvsladden och koppla in modemet direkt i jacket. Jag ser hur skarvsladdens kontakt hänger och dinglar bredvid jacket. I spjälsängen sitter Sophie och fnittrar.

Under några sekunder överväger jag landsflykt, skyddad identitet eller åberopande av tillfällig sinnesförvirring. Men moralen vinner, och med hundhuvud kopplar jag in den lösa sladden, ser hur WAN-lampan tänds, och ber med japansk inlevelse om ursäkt å mina och min dotters vägnar. Supportkvinnan är storsint och skrattar och önskar trevlig helg.

Jag har efter detta bestämt mig för att att sadla om. IT är tydligen ingenting jag bör syssla med längre, så på måndag ringer jag Micky Dee och frågar om de har en plats ledig vid stekbordet.

Jag skäms!

En stor jävla lax

Idag slank jag in på Hemköp och kvistade förbi fiskdisken. Högburen och stolt som jag är äter jag helst färsk fisk, och sedan jag lärt mig filea genom att titta på Youtube så har jag inget emot att köpa hela laxar när det bjuds.

I firredirren fanns bara ett exemplar kvar, och det var en rejäl bjässe som en tidigare kund köpt loss några gram av. Följdaktligen var hela huvudet väck, och slapp jag betala för det så blev kilopriset löjligt lågt!

Sagt och gjort, fisktanten brottade ner havsvidundret i fiskpapp och plastpåsar, och jag gick visslandes genom butiken och scorade lite rom och gräddfil.

Nu ligger en väsentlig del av firren i magen, i gott sällskap av färsk broccoli och romsås, och dra mig baklänges vad gott det var. Färsk lax är gudarnas föda!

Annars var vi med Sophie till förskolan idag för att hälsa på. På grund av det stalinistiska styret i Malmö stad så får vi ingen plats där förren en och en halv månad efter datumet vi behövde ha det, men de trevliga förskolefröknarna kanske kunde lirka in Soffan liiite tidigare. Barnet självt hade ingen ångest alls inför skolstarten, hon sprang rakt in, kramade en fröken, omplacerade lite lego, sparkade till en boll, stal en plastgris och lyssnade på en saga, allt inom loppet av några minuter. När vi slutligen slet henne från förskolan var det under vilda protester, så är behöver vi nog inte oroa oss. Tydligen tillämpar förskolan nån Reggio Emilia-grej, jag vet inte riktigt vad det är, men det för tankarna till parmesanost!

Nu ska jag skissa lite på en walk-in-garderob. Det är stekigt!!! Synd bara att man är mister t-shirt... Men t-tröjor skall ju också ha ett fint rum att ligga i.

Long time no blog

Jag har egentligen inget intressant att dela med mig av, men jag tänkte att om jag skriver något litet så kanske kreativiteten kommer igång. Man vill ju försöka glädja de två läsarna som den här bloggen har.

Senast jag skrev var det jul, och efter det inträffade faktiskt nyår. Eftersom A-Lo var i Egyptens land just då så firade jag och El Proppo ute på päronens gård. Det var alla tajders med mycket mat, rikligt eldande i öppna spisen och ett och annat lamm som poppade ut i denna kalla hårda värld. Sophie och hunden Kompis bondade och lekte tafatt hela dagarna och själv precisionskörde jag lite traktor vid röjningen nere vid sjön.

Sen vetefan om det har hänt så mycket. Snart är det februari, då skall jag tillbaks till grottekvarnen igen. Har stashat upp lite ny utrustning till dess så att man inte blir totaly frånåkt, och jag är faktiskt lite smånöjd med nya luren, en HTC Touch Pro.

Om 10 minuter börjar Mia & Klara på TV. Måste nog pina mig igenom en hel halvtimme av denna dialektala kvinnohumor för att se om jag syns i bild. Gjorde ett statistjobb i den produktionen, och om ni har missat det så har ju faktiskt trailern för kobojsarfilmen jag är med i släppts.



Bis bald!