Hej mitt vinterland

Sent tillkomna läsare kanske har missat att Malmö stad bryter mot Genevekonventionen och vägrar ge Sophie förskoleplats före den 1 mars. Så är det i alla fall, och sedan andra februari jobbar även undertecknad heltid.

Barnpassandet har istället med bravur sköts av De Två Familjerna ("Capulets & Montagues") där Fam Löf satt första veckan i Malmö, och Fam Lor hade Sophie hos sig i Kallekrona andra veckan. I det barnfria Malmö har jag och A-Lo gått på bio en gång, och sedan i princip jobbat konstant dag som natt.

I går kväll lyckades jag slita mig från fliten och tillbringade kvällen med några polare spelandes brädspelet "Battlestar Galactica" till pizza, cola och anklagande utfall. Kul och spännande som alltid. Jag fick spela bad guy (igen) och var i det vinnande laget (igen). Hoppas att jag blir bjuden fler gånger.

Det har förstås varit bra att kunna jobba och så, men det har varit hemskt tomt hemma på kvällarna när inte lilla Proppen rejvat omkring där på kvällarna. Vi sprang redan första dagen och köpte en webbkamera som paketades upp till Kallekrona så att vi kunde utöva visst föräldrainflytande på distans under veckan. Det var en life saver!

Nu är vi uppe i Blekinge igen för ett kärt återseende, Barney Apa är i toppform och har skinit ikapp med solen hela dagen. Vi tog en lång promenad i finskor och pulka, har fikat och ätit gott, och jag hann till och med lura lite på sofflocket. Nu förbereds supén medan Sophie mumsar kvällsmackan. Sedan blir det förstås sångtävling på TV under glada tillrop.

Efter två veckor åter i grottekvarnens slit kan jag konstatera att den gamla devisen från skoltiden står sig väl: "Det bästa med skolan är rasterna!"