Hemma i hetta

Yo. Idag körde vi hem till Malmö igen. Det har varit en skön semester i Sthlm och Karlskrounie, men nu är det skönt att sitta i sin egen penthouse igen och bara slappa framför teven.

Igår gick vi och såg Mörka Knekten (The Dark Knight) på bio. Den handlar om Batman och var överjävligt bra. Bäst i år. Heath Ledger spelade Jokern, och på grund av att han i våras dog döden så lovsjungs nu hans sista rollgestaltning lite mer än vanligt. Visst var han bra. Mycket bra. Men samtidigt var det mycket Jack Nicholson och gimmicks i hans tolkning, och jag håller nog an med mina Oscars-utlåtanden ett tag till.

Christian Bale var som vanligt utsökt bra, och Aaron Eckhart imponerade också. Bröderna Nolan har sitt shit together.

Nu sitter jag och sneglar på en påse jordnötsringar som sitter på bordet och ler förföriskt. Tänkte se Kingdom of Heaven ikväll, för den har jag inte sett. I morrn kanske jag skall Gulfa lite med Sir Toby. Når jag par blir jag glad.

Just det ja, A-Lo är ute och virrar runt på staden med sin syrra, så jag och Sophie-Dophie är home alone.

Klassiker

Karlskrona har så här långt visat sig från sin bästa sida - lustigt nog - eftersom det ofelbart regnat nästan varenda gång vi visat våra semesterträngtande nunor här förut. Förutom mat i obscena mängder så har vi redan hunnit beta av några klassiker med början på badstranden. Till och med jag (a-lo) hoppade i två gånger då solen strålade och värmde på land. Någon sa att det var 23 grader i vattnet, fast för mig känns det mer som 18. Jag har aldrig varit någon badare av stora mått i svenska vatten och det tog inte mindre än fyra år i simskola innan jag tog mina första simtag, men undra på det när det känns som smältvatten runt en. Det verkar hursomhelst vara ett likaledes starkt drag hos vår dotter. Vi försökte få henne att doppa tårna, men hon lyfte instinktivt upp benen ur det otäcka kalla och att stå med vatten upp till knäna framkallade endast höga, gälla skrik av vrede från den lilla apan. Så det slutade vi ganska snabbt med... Roligare var det då att trumma på kylboxen, för det gjorde hon länge och väl.

Idag var det också fin sol så vi bestämde oss för att åka in till stan, jag, Kurt, Soffan och (moster) Eva. En klassisk rundtur på skärgårdsbåten Gåsefjärden fick inleda, vilket också är min gamla arbetsplats. Jag sommarjobbade som guide på båtarna under ett par år och det mesta var sig lik kan man säga. Sören Sörenssen åkte dock inte med till Aspö och Trafikledaren (När gaur bauten?) syntes inte till på Tjurkö... Sophie var måttligt intresserad av båtliv. Hon hängde i fönstret en stund, men sen fick hon syn på en trappa och ägnade resten av resan åt att klättra uppför den. Det var i alla fall en dejlig tur och vi hoppade av vid Marinmuseum för en lunch med päronen. Fast Kurt fastnade inte för polentabiffar och quinoasallad utan stack iväg till Banes och scorade en kebab förstås. Det var han nöjd med.

Tydligen fanns det plats över i magen för nästa anhalt var klassikern Glassiären som har Sveriges största glassar. En kula är som fyra normala och både Eva och jag stod över, men Kurt köpte sig en mindre måltid som han åt med gott behag.

Nu börjar kvällen närma sig och vi inväntar lillebror med sambo samt Evas man Tobias och sen är det fullt hus. Grill och vin väntar, så sämre kunde man ha det minst sagt. Planer imorrn är oklara, men jag ska försöka skriva ett par recensioner inom de närmsta par dagarna då jag hunnit läsa ut ett par böcker.

Resedag

Idag har vi varit på blixtvisit hos Igge och Lina på lantstället i Värmland. Vi stack från Sthlm vid halv åtta i morse, och var framme i gott om tid före lunch på det natursköna Silverhyttan. Igges och Linas grannar var där med sina fyra barn, och med värdparets tre och vår enda blev det åtta små knoddar. Fullt rejv och Sophie was lovin it!

Efter lunch satte vi oss i bilen igen och styrde söderut ner mot Kallekrona. Semestersömniga småvägar ner genom Östergötland och Småland, och nu är vi framme hos "Mormor & Morfar" som vi säger nu när den lilla hör på. Pajmiddagen ligger nu och jäser i kistan och alla varvar ner utom Sophie som är high on life.

I måndags kväll var vi ute i Kungkan hos T-bones päron som var gentila nog att bjuda ut oss och Martinez på hemgjorda Langos. Det var fysiologiskt omöjligt att sluta äta, så gott var det. Kvällen avslutades med photosession och layoutande av T-bones CV som är välbehövligt nu när han snart skall ut och söka skådespelarjobb.

Igår hade vi städdag, vi eliminerade all smuts från T-bones lägenhet och åkte sedan till ICA Kaxi (Som det heter i Finland) och stockade upp på förnödenheter som vi fyllde vår värds kyl, frys och skafferier med.

Nu skall vi chilla i Karlskrona hela veckan ut, prognosen lovar bad, mastodontglassar och lite shopping. Kanske en kebab eller två. Eller tre.

Vanligtvis slänger jag in en bild här, men lättjan har fångat mig, så jag ids inte. Ni får använda fantasin. Vi ser ut ungefär som vanligt.

Peace!

Svampbob, Söder & Sommarstängt

Inlägget hade också kunnat heta Svensk sommar suger. Det är regn och sol om vartannat, man vet inte hur man ska klä sig. Precis när vi satt på oss jeansen så kommer en värmevåg som varar tills dess att man bytt om. Något bad har vi inte varit i närheten av, det är för jävla kallt i vattnet.

Men slut på gnäll, för det har ändå varit bra. Dagen igår började med två avsnitt Svampbob Fyrkant, our favorite. Sen lämnade jag Sophie hos Kurt och drog in till stan för lite seriös shopping. Jag hängde på låset på Åhlens och drog runt bland tusentals reakläder ett par timmar, men jag lyckades förstås bara plocka ut sådant som var till ordinarie pris. Under tiden öppnades himlens portar utanför, men det gjorde ju ingenting för jag åkte rulltrappa mellan våning två och tre.

På eftermiddagen sprack det upp och vi packade hela bebisutrustningen och drog till Ingarö där M&M hade grillfest. Man fick börja med att göra sina egna namnskyltar med hjälp av ett helt pysselhav som hade matchat vilken Pandurobutik som helst. Sen blev det klassisk grill, lagkamper och flamberade bananer. Very nice.

Lite segare idag. Till och med Soffan sov till bortåt 07:30. Vi ägnade en halv förmiddag åt att försöka hitta en restaurang som a)var sommaröppen b)hade brunch och misslyckades med båda. Vi trodde att vi hade lämnat Sveriges stängdaste stad bakom oss, men inser nu att smittan har spridit sig norrut. Till slut chansade vi och åkte ner till Söder där vi faktiskt hittade ett nytt hak, Mississippi Inn, som hade brunchliknande meny. God mat. Extremt trevlig kock. Josefin och Tomas anslöt efter ett tag och när allt var klatt och betatt tog vi en promenad längs vattnet, till och med Kurt!



Tillbaka till Kristineberg, mat för Sophie, tupplur för pojkarna och sen avslutades dagen med hämtmat från Birkastans pizzeria - igen. Jessica special beställdes inte av misstag den här gången.

Öliv vart det även i fredags då SAABen styrde mot Värmdö och lunch med Anna och Henrik. Vi hade en jäkla tur som kom precis i deras garagerensning och lyckades få med oss en hoppgunga, träklossar och barncykelhjälm tillbaka. Fantastiskt. Hugo lekte fiskdamm med Sophie, men hon får öva upp sin huggreflexer lite tror jag. Både hon och Kurt gillade tågbanan i alla fall; han ägnade en halvtimme åt att bygga om spåren och placera legogubbarna i barnförbjudna poser.

Morgondagen har säkert mer regn att bjuda på. Jag tror att det har blivit dags för lite kulturella aktiviteter och sen blir det langos hos Engströms.

Barbahatt #3

Soffipropp har supit bort sin barbahatt igen. Vi köpte en ny, nummer tre i ordningen. Nu glass!

Brunch Innuendo

Being a male dancer is hard , so thats why I use Huevos Splash. "Huevos Splash you sexy Mother Fucker"

Nu sitter vi på ett ställe på söder och ska käka lite brulle. Vackert väder är det också. Igår var vi hos M&M på utomhusparty med grill och galna lekar. Rrroligt!

Shoppa lite

Sophie hjälper till på sitt sätt.

Tusen apor

Som senaste inlägget visade har vi haft en dag på Skansen - i schizofrent väder. Som tur var för oss satt vi inne i restaurangen och åt en megaportion köttbullar medan regnet öste ner över en tom Allsång på Skansen-scen. Den var mycket mindre på riktigt förstås. Precis som alla kändisar är kortare i verkligheten än vad man ser på TV. Lagom till att solen tittade fram gav vi oss ut på djurjakt igen.

Sophies reaktioner på djur som rörde sig (det finns sådana som är helt stilla också, typ krokodiler och pytonormar) var ganska oförutsägbara. Backstage fick vi mata jättesnälla små apor med jordnötter som de tog så försiktigt, men hon blev rädd och började gråta när en av dem hoppade runt lite mycket. Den sega sengångaren tyckte hon däremot var jättefestlig. Lemurerna på rad och i hög väckte muntra miner, medan hon var föga intresserad av babianerna. Överlägset bäst var en helt vanlig sketen get som hon fick klappa på barnens zoo. So much för att försöka imponera med exotiska djur. Det går lika bra med en get.

En rolig grej vi såg precis innan vi skulle gå var nappbrunnen. Av mängden nappar att döma har nog mången föräldrar kunnat förmå sina små älsklingar att överge sina trygghetstutor där.

Vi hade en trevlig dag och när sena eftermiddagen kom åkte vi tillbaka till Kristineberg där Tomas anslöt. Vi åkte och fyllde på barnmat och blöjförråd på Citygross och när Proppen fått välling och lagts att sova hade vi taco- och glassfest framför Entourage. Tomas fick åka tillbaka till Kungsängen ganska tidigt för att komma i säng inför posttjänsten i ottan.

Imorrn väntar bland annat öliv på Värmdö. Det ska bli nice.

Aphög

Vi är på Skansen. En bussig kollega som jobbar här fixade in oss back stage. Vi har fått lära oss att apor bildar boll när de fryser.

Sophie checkar in

Nu har jag hämtat A-Lo och Barney-Apan på flygplatsen, vi har ätit en lång och trevlig middag med Igge och nu ska apan sova. Men apan håller inte med. Det är baby-rave i resesängen.

Mekatronik

Rast var bästa skolämnet och semester är bästa yrket! Jag tror jag skall vara ledig till 80 års ålder ungefär, sedan skall jag gå i pension!

I går åkte vi ut till en liten ö i hisnande 6 knop. Väl där började jag och Martinez bygga brandbomber av florsocker och salpeter, de blev rätt ok. Smälte en Red Bull-burk med en av dem. Good stuff! Sedan hade vi kott-krig. Eller, jag drew first blood och kastade kottar på M när han badade och han besvarade elden.

På kvällen lyckades vi äntligen scora en ny låscylinder åt stackars T-bone vars hemman legat blottat för tyska förbrytare sedan jag tappade hans nycklar i Frankfurt i söndags. Sedan åkte vi ut till Täbban för att hjälpa Igge få liv i hans båtmotor.

Motorn, en Volvo Penta 200 V8 ville inte starta längre, startmotorn klickade bara ibland, och ibland satt den bara och surade helt tyst. Vi började defibrillera den med startkablar med mycket gnistbildning som följd, men no go. Tillslut skruvade vi bort den helt, uppskattade dess vikt till ungefär 1000 kilo, och lade på startkablarna igen.

Nu spann den som en katt.

Montera på den på motorn, försöka igen, ingenting. Merde! Mer gnistregn, men det hände ingenting.

Trots mina löften om V8-vrål före sundown gick solen ner utan motorstart. I ett sista ryck skruvade vi av den igen och började montera isär den. Och se, när vi nått solenoidens kärna uppenbarade sig felet. Glapp i starkströmsreläet hade orsakat gnistbildning och svetsning inne i solenoidhuset, och ena terminalen val helt söndertrasad på ena sidan. Vi tog isär allt, Martinez och Igge dremlade parvis bort gammalt ärg tills terminalerna lös som solen mot oss. Ihop med startmotorn med i princip varje ledande yta nydremlad och konduktiv igen. På med skiten på V8, hot set, och vrid om startnyckeln.

Victory! Nu drog motorn runt som om den aldrig gjort annat. Efter några high-fives höjde vi ribban och började skruva ihop tändningsdetaljerna. Åskmolnen hopade sig och mörkret sänkte sig över grannskapet. Täby gick och lade sig med vi stretade på. Tillslut hade vi tändande motor på startgas, men den ville inte gå igång helt. Tom bensintank visade det sig (och ett hermetiskt tilltäppt bränslefilter). Bara att ge upp.

Men vi noterar en delseger i den ypperligt renoverade startmotorn som nu kommer att hålla i 40 år till.

Just nu har jag precis fått den sista saknade nyckeln uppkopierad vilket innebär att jag är en fri man igen. Har firat med Lewinsky's i Kista Centrum och skall nu glida omkring här och njuta av att vara jag innan A-Lo och Sophie landar på Bromma vid 16.

L8r!

P.S. Kolla in Martinez blogg för bilder på meckandet. D.S.

Semester

Från och med idag är jag en försörjd man! Officiellt första dagen på semestern idag, och när den tar slut börjar papi-ledigheten. Ett halvår av sänkt BNP väntar landet, först i januari 2009 är det dags att kavla upp ärmarna och börja jobba igen. Naaaaaaaaaaajs!

Just nu är jag trött och hes. Förklaring följer:

I fredags kväll körde jag SAABen Malmö-Skavsta, sedan flygbuss till Stockholm. 4 avsnitt av Entourage hos T-bone innan sova, och sedan upp i ottan i lördags. Tåg ner till Götlaborg klockan 08.00, vid lunchtid klev jag på en Delfinbuss och rattade ner den till Frankfurt. Framme natten mot söndag 03.00 tysk tid. Sova två timmar på ett hotell som luktade cigarettrök. Upp vid fem, duscha, ut i den ljumma Frankfurtnatten och kryssa runt bland sprutnarkomaner och yrkes-sexualister innan flygbussen hittades. Flygbuss i två timmar till Frankfurt-Hahn, bli förnederad av tyska tjänstemän eftersom min hårproduktsburk var 50 ml större än flygsäkerheten kunde tillåta, och sedan upptäcka att T-bones lägenhetsnycklar troligtvis låg kvar ombord på den tyska flygbussen. Fotvandring över halva plattan för att nå ett helkaklat Ryanair-plan med solida plastsäten. Tack och lov var det nyligen urspolat. Satt rak i ryggen och sned i nacken och sov hela resan upp till hård landning på Skavsta. In i bilen, köra upp till Arlanda där T-bone jobbade, hämta min lappis (som detta skrivs på) som han varit storsint nog att ta med sig upp från lägenheten jag inte längre kommer in i. Shoot the crap över en Yaki-Pasta i Sky City, sedan körde jag ner till Sthlm igen. Scorade en kopia av Armed Assault Gold Edition på Sveavägen innan jag styrde ut till Ingarö där Martinez och Matilda väntade. Tittade på snel hest, handlade en rågad kundvagn med födoämnen, brände av en brandbomb tillsammans med Martinez innan Matilda åkte in till SexAndTheCity-visning och remaining men together hade en värdig grillköttsorgie framför "No Country för Old Men" och sedan "The Onion movie". I säng vid 03 ungefär.

Styckesindelning är en lyx man unnar sig när orken finns.

Nu frulle, sedan lösa the ASSA-ABLOY situation, därefter skall Wild Boyz ut till en ö och bygga fler brandbomber och skriva manus.

Det är tufft att vara ledig.

Hemma bäst

Ah! Sverige Sverige fosterland! Igår mitt på dagen kom vi hem till svala sköna Malmö igen. Ganska trötta efter att ha klivit upp 02.30 och sedan bussats och flugits via Götlaborg innan vi kunde ta tåget från Kastrup över till Sverige igen. En veckas vistelse kändes precis lagom, och semestern var precis sådär avkopplande och pliktbefriad som vi hade önskat.

Sista dagen i Tunisien var det 40 grader i skuggan, och bortsett från några misslyckade försök att vindsurfa från min sida gjorde vi inte många knop. Till och med mitt i natten när vi var redo för avfärd var det obarmhärtigt varmt. In med vårt baggageberg i transferbussen och så iväg mot flygplatsen. Där var vår flight i princip ensam, och incheckningen tog inte så dramatiskt lång tid. Sedan lite lallande i den nattöppna tax free-handeln där Soffan fick köpa två tygdromedarer efter mycket tjat.

Flyget norrut gick lugnt och städat till, dock blev den tunisiska kabinpersonalen helt betuttad i Sophie och dansade omkring med henne i famnen. Vid ett ögonblick var den lilla apan till och med in på flight deck och vände. Vi tror inte att hon hann komma åt några knappar eller reglage som tur är.

Gårdagens eftermiddag spenderades i vår svala sköna lägenhet i slapphetens tecken. Mot kvällen masade vi oss iväg att handla lite och sedan kollade vi på Life och Charlie Wilson's War medan Apan sågade timmerstockar.

Skönt att vara borta. Ännu skönare att komma hem!

Inget nytt under solen

Ny dag, mer mat, mer lättja. Underbart. Tack för alla trevliga kommentarer, alltid lika spännande att koppla upp sig på hotellets Öken-net för att i dromedartempo ladda ner uppdateringar från omvärlden.

Inte så mycket att rapportera om idag. Strålande väder med en tryckande hetta från klarblå himmel. Lite tennis och volleyboll. Satt och skrev lite på manuset i svalkan i hotell-loungen med Soffan krypandes omkring på golvet. Självklart charmade hon en kvartett fransmän som satt och gullade med henne på grodspråket i minst en halvtimme.

Just nu är A-Lo på någon Spa-relaterad verksamhet. Får se om vi känner igen henne när hon kommer tillbaka. Strax dax för fotboll på TVn, och sedan en lite senare supé. Redan lördag. Tänk vad tiden går fort.

"I am Merguez. I will kill you!"

Nu har den sköna semesterrutinen infunnit sig. Vi äter, sover och äter lite till. Frukost,
lunch och middag är som tidigare nämnts dignande bufféer, och även om allt inte smakar lika
bra så är allt förlåtet när man når fram till de extrema efterrättsborden. Tusen sorters
sockerstinna bakverk som allihopa bönar och ber om att få bli provsmakade. Vi har inte
hjärta att säga nej till någon av dem. En annan smarrig detalj som har vunnit vårt gillande är den lokala korven kallad merguez (Det låter som en ond general i ett avsnitt av A-Team). Midjemåttet stiger lika brant som blodsockerkurvan, men vad gör väl det när man har semester?

Lite aktiviteter ägnar vi oss åt också. Igår och idag körde jag (K) s.k. Jet-Ski. Ganska
höga vågor gjorde det till en störtkul hopp-orgie där man flög fram likt en motoriserad
delfin från helvetet. Dock kändes det duktigt i låren som fick agera stötdämpare i de
obarmhärtiga landningarna. Mer saltstänkt än Jenna Jameson klev jag iland med ett stort
leende på läpparna. Uthyraren tyckte att vi kunde åka alla tre, jag, A-Lo och Sophie, men så
våghalsiga blev vi inte.

En annan pulshöjare inträffade igår då vi kom upp på rummet efter lite sus och dus i solen.
Städpersonalen hade varit där och gjort rent, och även korpat med sig vår veckoranson med
rena blöjor som låg i en ICA-kasse på toalettgolvet. Det såg kanske ut som sopor för dem,
men A-Lo kastade sig på teleluren och franskade upp en representant för städ-detaljen illa
kvickt. 10 spännande minuter följde när soprummet genomsöktes, men så kom de åtrådda påsen tillslut tillbaka i vår ägo. Glada blev vi, men gladast blev nog Barney.

Undertecknad lirade lite volley bolley i lag med norrmän och förnedrade ett motståndarlag
fullt med nyrika slaver. A-Lo har idkat beachlife, provridit en arab (hästen alltså) och
bokat spa till i morgon. Sophie fick idag bada lite i medelhavet. Hon avskydde det och
ställde till med en scen förstås. Personalen här har börjat lära sig hennes namn nu och
missar inget tillfälle att gå fram och gulla med henne. Hon har också börjat krypa som folk,
vi skriver 12 juni i framstegsboken. Just nu rejvar hon omkring i sängen och försöker komma
åt tangentbordet när Papi skriver.

Vi är nu nyduschade och aftonklädda, indränkta i tax free-parfym och redo för ytterligare en
räd mot matsalen.

Matkoma

Det är snart torsdag lunch. Vi ligger på hotellrummet och väntar på att Apan ska somna så vi kan gå ner och äta lite i lugn och ro, innan det är dags för nästa apshow :-) Vi har inte helt oväntat haft en soft dag hittills. Tagit ett par dopp i poolen, spelat boule (jag fick storstryk av Kurt), gått på ett stretchpass. Livet känns inte så komplicerat alls.
Igår kväll kom vi upp mätta och stinna och lite vinrusiga (singularis på det förresten) till hotellrummet och kollade in franska Idol (ser exakt likadant ut som hemma i upplägget). Middagsbuffé à la all inclusive påminner om något av ett slagfält, eller barn(ey)matsal om man vill vara mild i sitt uttryck. Vi kan inte bestämma oss om svenska, tyska eller franska turister beter sig värst, men de flesta är ganska framfusiga och feta...

Jag drack tunisiskt rödvin som någon fått för sig att döpa till Venus, men det var inte helt oävet. Lättdrucket framförallt ;-) Om man ska prata vidare om det som ligger mig varmt om hjärtat, nämligen maten, så får vi väl säga att den är lite so-so då kryddningen är mild på gränsen till menlös, så man får salta på rejält själv. Buffén är dock gigantisk och de har mycket frukt och grönt och även det löfska köttbegäret kan stillas med framförallt grytor. De har också en efterrättsbuffé to die for med tårtor, crèpe, glass, ett tjog olika kakor och vi är ju inte så nödbedda direkt. Tur bröllopet gick av stapeln innan den här kalorieskapaden. Trots att det kanske inte är så charmigt med massutfordring är det ändå otroligt skönt att ha nära till färdiglagad mat, bara gå att sätta sig och slippa betala så vi är nöjda med konceptet.

På kvällarna har vi haft Sophie med oss i vagnen och försöker få henne att somna ungefär samtidigt som vi äter. Det går väl sådär. I förgår lyckades vi faktiskt, men igår låg hon och rejvade sig igenom hela middagen och vände sig fram och tillbaka och uppochner ungefär tjugofem gånger. Annars går det förvånansvärt smidigt med Soffan så länge man håller koll på mat- och sovklockan. Hon får otroligt mycket uppmärksamhet från omgivningen, så med andra ord är det precis som hemma.. Hon kryptränar för fullt och tar sig fram nu med någon slags kryphasteknik.

Efter frukosten igår gick vi ner till Medelhavet och kollade in temperaturen (kallt!). Vi noterade även att redan då halv nio på morgonen var flertalet solstolar runt poolen reservade av handdukar. Jag vill inte ha några fördomar, men de såg tyska ut... Sen skulle Soffan ha sin förmiddagslur så vi gjorde henne sällskap (vi är också otroligt trötta båda två). Eftersom det inte var sådär jättevarmt skaffade ett par tennisracket efter att ha sovit en stund och slog lite bollar på tennisbanan nedanför hotellet. Vi var väl ganska jämndåliga kan man säga. Och sen invigde vi poolen samtidigt som de fyra (!) animatörerna drog upp turister till sina fåniga lekar, men jag höll mig nogsamt undan. Dagen flöt annars på i ett stilla tempo, vi sov, läste och åt så det är precis som det ska vara. Det är skönt att ha semester.

PS. Ser ni bilden med "svanarna"? Det är den kreativa städpersonalen som ägnar sig åt avancerad handduksorigami. DS.

Honeymoon!

Ah! Semester! Klockan är strax efter sju på morgonen när detta skrivs. Balkongdörren är öppen och utanför hörs medelhavets rogivande vågsvall mot den palmbeströdda sandstranden. Snart dax för frukost och första badet.

Igår morse var det lite mer hektiskt. Mitt i allt packbestyr upptäckte vi att kortläsaren till kameran försvunnit, men Kjell & Co sålde en bra modell och de öppnade 9. 9.30 måste vi ta bussen till stationen, så det borde gå rent teoretiskt att hinna dit. Det gjorde det också, och en uppsättning lithiumbatterier till blirren införskaffades också. Sedan drog vi iväg med vårt pick och pack till bussen, därefter tåg över bron till Kastrups lufthavn.

Vi hade gott om tid på oss, och stod nästan och hängde på låset när incheckningen öppnade. Alla väskor klarade viktgränsen, och the barney wagon fälldes ihop och plastades in för transport. Sedan fick apan och apmodern lunch innan vi gick in och scorade lite tax-free-produkter.

Marsch ombord på planet, en spartanskt utrustad Airbus A320 från tunisiska Nouvel Air. Man får vad man betalar för, och vi fick de chartermässigt trånga stolsraderna och piloter som satt och rökte precis hela resan. Kändes som att sätta sig i en tidsmaskin och helt plötsligt vara 15 år tillbaka i tiden. Kärran var i övrigt rätt spartanskt utrustad, ingen film, kostnadseffektiv mat och den enda underhållningen bestod i att syrgasmaskerna på stolsraden framför plötsligt trillade ner mid-air.

Inget av detta kunde dock rubba resglädjen, och Sophie skötte sig exemplariskt. Hon sov, jollrade och åt gröt, det sistnämnda under en balansakt från Mamis sida som skulle ha fått Cirkus Cirkör gröna av avund. Enda smolket under resan var att Kurts MP3-spelare någon gång under morgonen fått skärmen krossad, och att någon lömsk dansk stal Soffans solhatt på Kastrup.

Efter touch down och lite passviftande var vi inne i semesterlandet och satt snart i en Apollo-buss med allt bagage med oss. Ungefär 30 minuter tog resan till hotellet, och det var skönt att ramla in på rummet och packa upp. Det var ganska "svalt" under ankomstdagen, bara 25 grader och lite blåsigt, men reseledarna lovade mer normala 38-40 grader under veckan.

Hotellet är mastodontaktikt och byggt i traditionell Ali Baba-stil runt en solfjädersformad pool. Ett kebabkast bort ligger en stor sandstrand med palmer och sånt, och sedan är det medelhav för hela slanten. Vårt rum ligger ute i en av de yttersta flyglarna med en balkong som överblickar hela härligheten, ypperligt läge. Vi skall nu strax gå ner och äta frukost och sedan utforska omgivningarna. Vi har inga som helst ambitioner att sälla oss till charterpöbeln som skall på tusen och en utflykter under veckan. Vi skall bara ligga still och jäsa i solen, och får vi mot förmodan långtråkigt så hittar vi på något på egen hand. Med dinarer på fickan och patriarkskägget nytrimmat ligger Djerba för våra fötter.

P.S. Vi har öppnat det första kuvertet också, en superfin hälsningen från Martin & Matilda. Tusen tack! D.S.

P.S.2 Kasst Internet. Bilder kommer... D.S.2

She´s a Lady!

Nyss hemkommen från den häftigaste upplevelsen på mycket, mycket länge. Jag och A-Lo gifte oss igår i närvaron av våra familjer och våra fantastiska vänner. Fortfarande "shell shocked" av upplevelsen, men kan sammanfatta det som absolut strålande väder, underbar ceremoni och fest och tonvis med kärlek i luften. Jag och A-Lo (som nu kan kalla sig mrs. Lo på riktigt) är trötta och lyckliga och kommer inom kort att börja rapportera från Tunisien-resan här. Bl.a. kommer vi att utreda hur väl Lilla Al-Fadji tas emot på den lokala bazaaren på Djerba.

När jag bloggat klart här skall jag gå ut och fortsätta umgås med the better man T-bone och J-zilla som hänger kvar en stund till. Vi skall äta kall Gazpacho och kolla på The Producers. Life is good!

En egen sol

Wzup omvärld! Jag är ingen vidare pålitlig källa till blogginlägg, liksom Strindberg rör jag mig fritt mellan olika stadier av kreativitet. Nu har det varit radiotystnad i snart ett år, och just ikväll hade jag en stund över att kludda ner några rader.

Sedan sist:

Sophie a.k.a. Barney Gumble a.k.a. Tacoapan a.k.a. Proppen född. Sorry alla andra, hon är världens bästa barn! Papi upp i dan.

Arbetsplatsen böt namn vid nyår, och helt plötsligt fick man en shitload att göra. Inte sunt. Jag skall försöka hitta tillbaka till min devis "Jobba mindre - Inte effektivare".

Bärgade en Toughbook som är nya favvodatan för att den är så djefla manlig! Väger som en halv gris och klarar en direktträff från en HEAT-projektil anytime.

Svängde 180 grader i frågan kring trådlösa möss efter att ha upptäckt blåtandsmusen. Ingen keff jävla radiosändare som sticker ut en sjömil från chassit, cleant och "bara funka".

Fyllde år och fick bl.a. en phet Blitzen som jag just börjat labba med. Hur grimt som helst. Som att ha en egen sol med sig i fickan. Se bildmaterial.

Soffans bunny, en gåva från M & M. Notera hur mjukt det konstgjorda ljuset flödar kring dess kropp.

Blåtandsmuzak

Snart vankas Sthlmsresa, brullop och honeymoon. Kanske överraskar med några inlägg om det också.

Peace!

Vi tar en dag på fjället

Gårdagen (fredag) och dagen har också präglats av höga berg och djupa dalar. Igår lämnade vi vår hytte norr om Voss redan klockan sju på morgonen för att ta oss norrut mot Geiranger och Trollstigen. Vi körde en lång stund längs tjusiga Sogne Fjord, upp mot ett regnigt Lom där det blev lunchstopp med norsk fjordlax och ost/skinkomelett. Smaskens. På väg ut körde vi förbi vägskylt mot Flåklypa. Någon som minns Flåklypa Grand Prix?

Vi har haft en otrolig tur med alla färjeöverfarter, då vi kommit fram precis när de ska avgå. Extra tur hade denna gång i Eidsdal, då det verkar som om turister väljer att göra Trollstigen motsols i första hand, till skillnad från oss. På andra sidan vattnet var det en bilkö som säkert var en halv kilometer lång. Kurt hade ett minne av något utomhusbad längs väg 15 norrut och han mindes helt rätt. Vi hittade Dönfoss med en bassäng precis bredvid en imponerande fors, men till och med Kurt tyckte att det var lite för kallt i luften för ett bad. Vädret blev bättre längre norrut och det var betydligt soligare nu i Geiranger än när vi besökte stället på MC-semestern 2005. Som alltid var det horder av turister och mäktiga kryssningsfaryg i fjorden.

Silversaaben jobbade sig uppför Örnstigen över fjället och snart bar det utför på Trollstigens slingriga serpentinvägar. Det gick snabbare än vad vi förväntat oss och efteråt var vi nog lite snopna att vi låg så pass mycket före tidsschemat. På väg genom dalen mot Dombås konfererade vi om hur vi skulle lägga upp resten av rutten och kom fram till att vi skulle göra en hyfsat tidig kväll och ta ett fjäll till på lördagen innan hemfärden. Körde förbi en av Norges många turkosblåa sjöar och stannade för att ta lite bilder och tog en slurk av vattnet. Det smakade järn!

Vår tur höll i sig även denna kväll och vi norpade en av de sista hytterna på Dahlens camping. Den flottaste vi bott i hitills faktiskt som var belägen precis bredvid en flod. Det var både strömt och kallt, så vi hoppade badet den här gången också.

I morse var vi uppe med tuppen igen, packade bilen och satte av 07:10 på en smal väg där vi körde norskt skogsrally. Hade inte åkt länge förrän det blev tvärstopp då det stod en massa kor på vägen, helt oberörda av vår närvaro. Det blev en del närbilder förstås, men till slut ville vi köra vidare och fick dem så sakteliga att flytta på sig när vi sakta rullade framåt. Vårt mål var att komma upp på Jotunheimens nationalpark, 1400 meter över havet. Där var kargt, men vackert och förvånansvärt mycket stugor och folk. Kallt som tusan också, så lågt som 8 grader. Vi bekämpade kylan och gick ut för att dricka isande vatten från en fjällbäck i kåsorna. Nu återstår att ta oss ner för E16 till Oslo där vi ska bränna de sista norska kronorna på lunch innan vi far över landsgränsen.

Vi har haft en jättebra semester. Norge är ett fantastiskt turistland om man är ute efter naturupplevelser och roliga vägar. Det är vackert, rent och okomplicerat. Trycket på hyttorna har varit hårdare den här gången, men det har varit långt ifrån omöjligt att hitta bra boende till låga priser, vilket gör att man kan vara spontan i sitt reseupplägg. Det är dyrt med bensin, vägavgifter och restaurangmat så vill man hålla nere kostnaden är det bästa att handla med sig livsmedel från Sverige och laga till på kvällarna. På fyra dagar har vi gjort av med cirka 5000 pix, inklusive allt (även mat och tankning i Sverige precis innan vi åkte på färjan mot Sandefjord).Vi har blivit bra bemötta överallt, norrmännen är service minded och trevliga.

Ett stort minus för deras radioutbud dock. Det snackas en jävla massa på alla kanaler och om de kör musik någon gång så är det i 9 fall av 10 "gamla godingar". På fyra dagar har jag hört Foreigners "I want to know what love is" 2 gånger för att ta ett exempel. Den är från 1984! Det kanske är en någon embargogrej från EU:s håll, som Kurt sa.

Att förse sig med GPS och dator i bilen har varit en otroligt bra idé. Vi har bara åkt fel en kort stund ett par gånger på grund av ouppmärksamhet och vi har kunnat välja alternativa och roligare vägar tack vare Autoroute. Norrmännen kör bil mycket laglydigt (möjligen på grund av extremt dryga böter), men i obygderna behöver man knappast bry sig om hastighetsgränser och turbon måste ju få jobba lite också nu när den är frisk igen :-) Pellefant verkar ha fått en tillvänjning vid tvära kurvor, för det sparkas inte särskilt mycket då längre. Men "han" har generellt varit mycket aktiv under hela resan, så vi anar att det kommer bli ett biläskande barn.