Idag var Martinez AWOL, så jag spenderade lite tid åt att göra en riktigt kul bana i Armed Assault. Har även slipat till mitt ansikte i spelet, börjar bli ganska likt mig. Observanta betraktare kan se att även mina hockeylår har följt med in i spelet!
Jag och Krasch-Martinez har spelat ArmA sedan solen fortfarande var uppe. Nu är det natt. Vi skjöt ryssar och och flög dogg-fight med Sopwith Camels, en liten sport vi snabbt döpte om till "Battle of the Camel Toes".
Karlskrona har så här långt visat sig från sin bästa sida - lustigt nog - eftersom det ofelbart regnat nästan varenda gång vi visat våra semesterträngtande nunor här förut. Förutom mat i obscena mängder så har vi redan hunnit beta av några klassiker med början på badstranden. Till och med jag (a-lo) hoppade i två gånger då solen strålade och värmde på land. Någon sa att det var 23 grader i vattnet, fast för mig känns det mer som 18. Jag har aldrig varit någon badare av stora mått i svenska vatten och det tog inte mindre än fyra år i simskola innan jag tog mina första simtag, men undra på det när det känns som smältvatten runt en. Det verkar hursomhelst vara ett likaledes starkt drag hos vår dotter. Vi försökte få henne att doppa tårna, men hon lyfte instinktivt upp benen ur det otäcka kalla och att stå med vatten upp till knäna framkallade endast höga, gälla skrik av vrede från den lilla apan. Så det slutade vi ganska snabbt med... Roligare var det då att trumma på kylboxen, för det gjorde hon länge och väl.
Idag var det också fin sol så vi bestämde oss för att åka in till stan, jag, Kurt, Soffan och (moster) Eva. En klassisk rundtur på skärgårdsbåten Gåsefjärden fick inleda, vilket också är min gamla arbetsplats. Jag sommarjobbade som guide på båtarna under ett par år och det mesta var sig lik kan man säga. Sören Sörenssen åkte dock inte med till Aspö och Trafikledaren (När gaur bauten?) syntes inte till på Tjurkö... Sophie var måttligt intresserad av båtliv. Hon hängde i fönstret en stund, men sen fick hon syn på en trappa och ägnade resten av resan åt att klättra uppför den. Det var i alla fall en dejlig tur och vi hoppade av vid Marinmuseum för en lunch med päronen. Fast Kurt fastnade inte för polentabiffar och quinoasallad utan stack iväg till Banes och scorade en kebab förstås. Det var han nöjd med.
Tydligen fanns det plats över i magen för nästa anhalt var klassikern Glassiären som har Sveriges största glassar. En kula är som fyra normala och både Eva och jag stod över, men Kurt köpte sig en mindre måltid som han åt med gott behag.
Inlägget hade också kunnat heta Svensk sommar suger. Det är regn och sol om vartannat, man vet inte hur man ska klä sig. Precis när vi satt på oss jeansen så kommer en värmevåg som varar tills dess att man bytt om. Något bad har vi inte varit i närheten av, det är för jävla kallt i vattnet.
Men slut på gnäll, för det har ändå varit bra. Dagen igår började med två avsnitt Svampbob Fyrkant, our favorite. Sen lämnade jag Sophie hos Kurt och drog in till stan för lite seriös shopping. Jag hängde på låset på Åhlens och drog runt bland tusentals reakläder ett par timmar, men jag lyckades förstås bara plocka ut sådant som var till ordinarie pris. Under tiden öppnades himlens portar utanför, men det gjorde ju ingenting för jag åkte rulltrappa mellan våning två och tre.
Öliv vart det även i fredags då SAABen styrde mot Värmdö och lunch med Anna och Henrik. Vi hade en jäkla tur som kom precis i deras garagerensning och lyckades få med oss en hoppgunga, träklossar och barncykelhjälm tillbaka. Fantastiskt. Hugo lekte fiskdamm med Sophie, men hon får öva upp sin huggreflexer lite tror jag. 
Både hon och Kurt gillade tågbanan i alla fall; han ägnade en halvtimme åt att bygga om spåren och placera legogubbarna i barnförbjudna poser.
Nu sitter vi på ett ställe på söder och ska käka lite brulle. Vackert väder är det också. Igår var vi hos M&M på utomhusparty med grill och galna lekar. Rrroligt!
Som senaste inlägget visade har vi haft en dag på Skansen - i schizofrent väder. Som tur var för oss satt vi inne i restaurangen och åt en megaportion köttbullar medan regnet öste ner över en tom Allsång på Skansen-scen. Den var mycket mindre på riktigt förstås. Precis som alla kändisar är kortare i verkligheten än vad man ser på TV. Lagom till att solen tittade fram gav vi oss ut på djurjakt igen.
En rolig grej vi såg precis innan vi skulle gå var nappbrunnen. Av mängden nappar att döma har nog mången föräldrar kunnat förmå sina små älsklingar att överge sina trygghetstutor där.
Ny dag, mer mat, mer lättja. Underbart. Tack för alla trevliga kommentarer, alltid lika spännande att koppla upp sig på hotellets Öken-net för att i dromedartempo ladda ner uppdateringar från omvärlden.
Nu har den sköna semesterrutinen infunnit sig. Vi äter, sover och äter lite till. Frukost,
Lite aktiviteter ägnar vi oss åt också. Igår och idag körde jag (K) s.k. Jet-Ski. Ganska
Undertecknad lirade lite volley bolley i lag med norrmän och förnedrade ett motståndarlag
På kvällarna har vi haft Sophie med oss i vagnen och försöker få henne att somna ungefär samtidigt som vi äter. Det går väl sådär. I förgår lyckades vi faktiskt, men igår låg hon och rejvade sig igenom hela middagen och vände sig fram och tillbaka och uppochner ungefär tjugofem gånger. Annars går det förvånansvärt smidigt med Soffan så länge man håller koll på mat- och sovklockan. Hon får otroligt mycket uppmärksamhet från omgivningen, så med andra ord är det precis som hemma.. Hon kryptränar för fullt och tar sig fram nu med någon slags kryphasteknik.
Och sen invigde vi poolen samtidigt som de fyra (!) animatörerna drog upp turister till sina fåniga lekar, men jag höll mig nogsamt undan. Dagen flöt annars på i ett stilla tempo, vi sov, läste och åt så det är precis som det ska vara. Det är skönt att ha semester. 
Ah! Semester! Klockan är strax efter sju på morgonen när detta skrivs. Balkongdörren är öppen och utanför hörs medelhavets rogivande vågsvall mot den palmbeströdda sandstranden. Snart dax för frukost och första badet.
Vi hade gott om tid på oss, och stod nästan och hängde på låset när incheckningen öppnade. Alla väskor klarade viktgränsen, och the barney wagon fälldes ihop och plastades in för transport. Sedan fick apan och apmodern lunch innan vi gick in och scorade lite tax-free-produkter.
Inget av detta kunde dock rubba resglädjen, och Sophie skötte sig exemplariskt. Hon sov, jollrade och åt gröt, det sistnämnda under en balansakt från Mamis sida som skulle ha fått Cirkus Cirkör gröna av avund. Enda smolket under resan var att Kurts MP3-spelare någon gång under morgonen fått skärmen krossad, och att någon lömsk dansk stal Soffans solhatt på Kastrup.
Hotellet är mastodontaktikt och byggt i traditionell Ali Baba-stil runt en solfjädersformad pool. Ett kebabkast bort ligger en stor sandstrand med palmer och sånt, och sedan är det medelhav för hela slanten. Vårt rum ligger ute i en av de yttersta flyglarna med en balkong som överblickar hela härligheten, ypperligt läge. Vi skall nu strax gå ner och äta frukost och sedan utforska omgivningarna. Vi har inga som helst ambitioner att sälla oss till charterpöbeln som skall på tusen och en utflykter under veckan. Vi skall bara ligga still och jäsa i solen, och får vi mot förmodan långtråkigt så hittar vi på något på egen hand. Med dinarer på fickan och patriarkskägget nytrimmat ligger Djerba för våra fötter.
Nyss hemkommen från den häftigaste upplevelsen på mycket, mycket länge. Jag och A-Lo gifte oss igår i närvaron av våra familjer och våra fantastiska vänner. Fortfarande "shell shocked" av upplevelsen, men kan sammanfatta det som absolut strålande väder, underbar ceremoni och fest och tonvis med kärlek i luften. Jag och A-Lo (som nu kan kalla sig mrs. Lo på riktigt) är trötta och lyckliga och kommer inom kort att börja rapportera från Tunisien-resan här. Bl.a. kommer vi att utreda hur väl Lilla Al-Fadji tas emot på den lokala bazaaren på Djerba.
Soffans bunny, en gåva från M & M. Notera hur mjukt det konstgjorda ljuset flödar kring dess kropp.
Blåtandsmuzak
Snart vankas Sthlmsresa, brullop och honeymoon. Kanske överraskar med några inlägg om det också.
Peace!
Gårdagen (fredag) och dagen har också präglats av höga berg och djupa dalar. Igår lämnade vi vår hytte norr om Voss redan klockan sju på morgonen för att ta oss norrut mot Geiranger och Trollstigen. Vi körde en lång stund längs tjusiga Sogne Fjord, upp mot ett regnigt Lom där det blev lunchstopp med norsk fjordlax och ost/skinkomelett. Smaskens. På väg ut körde vi förbi vägskylt mot Flåklypa. Någon som minns Flåklypa Grand Prix?
Vi har haft en otrolig tur med alla färjeöverfarter, då vi kommit fram precis när de ska avgå. Extra tur hade denna gång i Eidsdal, då det verkar som om turister väljer att göra Trollstigen motsols i första hand, till skillnad från oss. På andra sidan vattnet var det en bilkö som säkert var en halv kilometer lång. Kurt hade ett minne av något utomhusbad längs väg 15 norrut och han mindes helt rätt. Vi hittade Dönfoss med en bassäng precis bredvid en imponerande fors, men till och med Kurt tyckte att det var lite för kallt i luften för ett bad. Vädret blev bättre längre norrut och det var betydligt soligare nu i Geiranger än när vi besökte stället på MC-semestern 2005. Som alltid var det horder av turister och mäktiga kryssningsfaryg i fjorden.
Silversaaben jobbade sig uppför Örnstigen över fjället och snart bar det utför på Trollstigens slingriga serpentinvägar. Det gick snabbare än vad vi förväntat oss och efteråt var vi nog lite snopna att vi låg så pass mycket före tidsschemat. På väg genom dalen mot Dombås konfererade vi om hur vi skulle lägga upp resten av rutten och kom fram till att vi skulle göra en hyfsat tidig kväll och ta ett fjäll till på lördagen innan hemfärden. Körde förbi en av Norges många turkosblåa sjöar och stannade för att ta lite bilder och tog en slurk av vattnet. Det smakade järn!
Vår tur höll i sig även denna kväll och vi norpade en av de sista hytterna på Dahlens camping. Den flottaste vi bott i hitills faktiskt som var belägen precis bredvid en flod. Det var både strömt och kallt, så vi hoppade badet den här gången också.
I morse var vi uppe med tuppen igen, packade bilen och satte av 07:10 på en smal väg där vi körde norskt skogsrally. Hade inte åkt länge förrän det blev tvärstopp då det stod en massa kor på vägen, helt oberörda av vår närvaro. Det blev en del närbilder förstås, men till slut ville vi köra vidare och fick dem så sakteliga att flytta på sig när vi sakta rullade framåt. Vårt mål var att komma upp på Jotunheimens nationalpark, 1400 meter över havet. Där var kargt, men vackert och förvånansvärt mycket stugor och folk. Kallt som tusan också, så lågt som 8 grader. Vi bekämpade kylan och gick ut för att dricka isande vatten från en fjällbäck i kåsorna. Nu återstår att ta oss ner för E16 till Oslo där vi ska bränna de sista norska kronorna på lunch innan vi far över landsgränsen.
I morse var Kurt pigg som en liten mört (ett litet löf...) igen, så allt var frid och fröjd. Vi tog det lite lugnt på morgonen och kom iväg prick klockan nio från Kallefoss efter stärkande frukost på mackor, hårdkokta ägg (yes, they still hang in there Katarina :-) och blåbärssoppa. Vi började vår resa västerut mot Atlantkusten och tänkte att vi skulle klara första biten utan GPS. Givetvis åkte vi fel på en gång utan tillgång till modern teknik... Det var bara att inse att vi inte ska ge oss på att navigera efter stjärnorna, utan fram åkte datorn igen.
Det har varit en dag med skiftande väder som började med ganska tunga moln och skurar när vi styrde Silverpilen över fjället. Det var lite synd för det är läckert landskap uppe på Norges bergstoppar. De snirkliga vägarna var kantade av fårskallar som mer eller mindre oberört stod och glodde på oss. Vid ett tillfälle var vi över 1000 meter över havet och kunde då hoppa ur bilen och röra snön som fortfarande låg kvar vid vägrenen.
Runt lunchtid var vi framme i Stavanger där det pågick någon form av decimerad Vattenfestival. Nu hade det spruckit upp, så vi satt nere vid hamnen och åt en ganska torr gyros-rulle och drack svindyr cola till (30 SEK per burk). Gick omkring en stund och tittade på folklivet, men bestämde oss att åka vidare efter någon timme. Vi har tillbringat mycket tid på och under vägarna idag, då norrmännen är specialister på att bygga tunnlar. Den längsta vi passerade igenom var 8 km lång (!) och då var jag ganska tacksam att jag slapp köra MC; jag gillade aldrig den biten när vi var här med Blixten och Sixten för ett par år sedan. 
Vi har också kört ombord på två färjor som tagit oss över fjordlandskapet. Det är ett rätt trevligt avbräck, åtminstone när man kan stå på däck och andas havsluft i solskenet. Med färjeavgifter, vägtullar och bensinpriser som kan få en svensk Statoil-mack att framstå som ett lågprisalternativ, så är Norge inget billigt land att köra bil i, men det är väldigt vackert! Det ska bli intressant att se om de betalstationer som använder sig av fotografering och efterfakturering skickar avier hela vägen till Malmö. Vem vet, det kanske blir billigare än väntat...
Liksom igår började vi leta hytte runt 19-tiden och det är klart lite svårare att få napp på direkten den här gången, men återigen hade vi en jäkla tur. Vi norpade till oss den sista hytten på en camping precis bredvid en fors för 250 NOK. Det är otroligt billigt, så vi ligger bra till i budgeten. Efter en kulinarisk måltid bestående av fulnudlar och norska fiskkakor gav vi oss ut på tur längs forsen för att fota lite. Rätt vad det var fick vi syn på ett par i en glänta som garanterat inte var där för naturupplevelsen. De försökte se lite lagom naturliga ut när Kurt spatserade förbi med teleobjektivet i beredskap. Kurt sitter just nu och läser Agent X9 och jag ska snart krypa ner och fortsätta i Anybody out there (Marian Keyes senaste). Imorrn ska vi gå upp tidigt för att hinna ta Trollstigen med omnejd i lagom lugn takt. 
