Bei uns in Tyrol!

Nu är jag framme.

I fredags kväll kollade jag sista väderleksrapporterna i garaget och åkte sedan iväg med bussen för att hämta upp co-driver Niklas. Därefter till Limhamn för att lasta pax. 41 pers i en 14-meters Irizar är lika med gott om plats, och ca. hälften skulle dessutom hyra lagg på plats. Vi lastade och rullade iväg ut mot bron.

Danmark förflöt utan incident i behärskade 85 km/h. Vi hade en pappersbokning på 22.15-färjan och hade ingen brådska. Framme i färjeläget fick vi dock förvånande nog veta att det inte gick någon kvart-över-färja just idag, så vi ställde oss bland alla andra snopna bussar och väntade på 22.45.

Ombord på färjan tog jag åt jag en Hamburger Steak som en korpulent tysk slevade upp på ett fat med den rätta Scandallines-andan. Ett gäng andra chaffisar slog sig ner vid mitt bord, och vi började snacka väder och färdvägar eftersom vi alla skulle till alperna.

Jag hade via flygvädret fått klart för mig att vi skulle ha ett snösystem i ryggen som sakta skulle röra sig söderut över Danmark/Skåne, men vi skulle precis kunna jaga framför det innan det vek av österut. Med liten chans skulle vi under tidig morgon kunna möta ett system söderifrån, men även detta borde hinna svepa österut innan vi mötte det. Jag var därför hyffsat trygg i uppfattningen att vi skulle ha klart och plussgrader genom hela norra och mellersta Tyskland.

En av chaffisarna från de andra bolagen berättade dock om rapporter från kollegor att "det stod stilla i Kassel" på grund av snökaos och långtradare på glid, och hela skocken pratade om att ta den längre vägen ned via Berlin. Jag bedömde dock utsagan som orimlig med vad jag hade sett av prognoser, men det sade jag förstås inte. Låt dem bränna diesel på en omväg, mer plats för oss!

Så när vi rullade av beordrade jag kurs mot Hannover och gick och lade mig. Vaknade vid 3-snåret och avlöste Niklas. Inga problem så långt, men en och en halv timme kvar till Kassel. Någon timme senare började de första stigen, och fortfarande inga spår av snön.

Det blev en klar, bitvis kallare och fullkomligt lugn natt! Vi marschade på friskt genom hela Tyskland, och vid 9-snåret hade vi nått Münchens norra utkanter och tog ett tankstopp. Därefter small det till. Stau stau stau, trafikradion bombade på i högervarv med "A-sieben fünfzehn kilometern Rückstau" och "A-neun start-stopp fünf-und-zwanzich kilometern". En gång avbröt de trafikrapporten för - en ännu mer angelägen trafikrapport - That's a first! Och snart var det bilar överallt. Vi var nere i promenadfart fyra filer i bredd, totalt omgärdade av holländare, polacker och tyskar. Med takbox. Sportlov.

Efter det var det ett enda elände resten av vägen. Vår beräknade ankomsttid 12.00 reviderades gång på gång, och paxen såg hur deras lunch + halva dags åkning mer och mer förvandlades till ingenting alls + kvällsmat. Det var krypfart resten av vägen, mina 4,5 blocktimmar spenderades i 10 km/h ner mot Österrikiska gränsen. Med en halvtimmes övertrassering fick vi stanna och byta chaufför på A12. Vid vår avfart var det 1,5 kilometer kö på vägrenen som vi inrättade oss i. Sedan var det ett lustspel utan dess like när holländare efter holländare försökte bryta sig in längre fram i kön och blev stillastående ute på Autobahn med panikinbromsningar och kaos till följd.

Det går inte att skönmåla en så extremt långtråkig etapp som något spännande, så jag skall bespara er vidare utlägg. 4,5 timmar försenade stånkade vi in uppe på bergssidan vid vårt lilla örnnäste till hotell. Med några millimeter tillgodo lyckades vi vända bussen bland felparkerade turister och står nu där vi står. Till vår trerätters alpmiddag bad vi en stilla bordsbön om noll komma noll mängd snö de kommande dagarna, för 15% stig + massivt snöfall spells s-n-ö-k-e-d-j-o-r, och det vill vi helst slippa. Vi myser också åt tanken att Berlingänget är låååångt bakom oss, i kö-eländet alltjämt.

Nu har vi städat bussen, scorat alpnet och jag sitter och skriver det här omgiven av furu, cigarettrök och märklig tysk dialekt. Den gamla världen när den är som äldst! I morgon früh skall vi köra ner paxen för kälkbacken till alpväg så att de kan hyra skidor. Sedan blir det förhoppningsvis lite bräda för mig också. Bis bald, homies!